Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut.

I dagsläget finns det fyra storbanker på den svenska marknaden. Tillsammans står de för cirka 75 % av den totala inlåningen från den svenska befolkningen. Konkurrensen hårdnar då allt fler aktörer kommer in på marknaden, det pågår en ständig kamp om allmänhetens pengar. Eftersom de olika aktörernas tjänster och erbjudanden blir allt svårare att särskilja, blir differentieringen bland storbankerna mer emotionellt baserad. Det blir allt viktigare för bankerna att försöka bygga en relation med sina kunder.

För att dagens företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga behövs ett ständigt arbete med att minska utvecklingstider, utvecklingskostnader samt säkerställa en hög kvalitet. För att tillfredsställa konsumenterna behövs också konstanta produktförbättringar, nya varianter och funktioner. En trend i dagens industri är ett ökat behov av avancerade IT-system för att nå dessa mål. En typ av IT-system kallas Product Lifecycle Management PLM, vilket är ett kontrollerat och systematiskt sätt att administrera och utveckla produkter. Kärnan i PLM är skapandet, bevarandet och lagringen av produktrelaterad information, vilket kan göra det lättare att hitta, dela, modifiera samt återanvända data.

För att dagens företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga behövs ett ständigt arbete med att minska utvecklingstider, utvecklingskostnader samt säkerställa en hög kvalitet. För att tillfredsställa konsumenterna behövs också konstanta produktförbättringar, nya varianter och funktioner. En trend i dagens industri är ett ökat behov av avancerade IT-system för att nå dessa mål. En typ av IT-system kallas Product Lifecycle Management PLM, vilket är ett kontrollerat och systematiskt sätt att administrera och utveckla produkter. Kärnan i PLM är skapandet, bevarandet och lagringen av produktrelaterad information, vilket kan göra det lättare att hitta, dela, modifiera samt återanvända data.

Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte utsätts för kränkningar.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram material till en elförbrukningsplan för SSAB i Luleå. Till grund för förbrukningsplanen har en rad effektiviseringsåtgärder undersökts för företagets olika hjälpsystem. Hjälpsystemen som berörts i detta arbete är motorvärmare, belysning, ventilation, pumpar, fläktar, transformatorer och till viss del elmotorer. En viktig avgränsning i arbetet har varit att studera enheter som kan fungera som ledande exempel vid framtida effektiviseringsarbete. Projektet resulterade i en mängd lämpliga effektiviseringsåtgärder med stor besparingspotential och kort återbetalningstid.

Bakgrund: I vårt nutida samhälle kan man ana en tendens att den tidigare så tydliga uppdelningen mellan vad som betraktades som arbete respektive fritid håller på att suddas ut. Många människor upplever idag att arbetet får allt större plats i livet och lämnar väldigt lite utrymme kvar för fritid. Dagens organisationer är i sin tur inte strikt förankrade till vare sig en specifik fysisk plats eller en bestämd tid utan alla platser kan användas att arbeta på, vilken tid som helst på dygnet är tid för arbete, alla är potentiella kunder, partners eller kollegor. Av denna anledning tenderar dagens arbete att bli gränslöst för många människor, vilket kan medföra att arbetsbördan lätt svämmar över och även tar bort stora delar av utrymmet till fritid. Som om inte detta vore nog så har förväntningarna ökat på medarbetarna i allmänhet och ledarna i synnerhet.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa utvecklingsområden. Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och svårhanterliga problem.

Här beskriver vi hur väl vi lyckats besvara vår frågeställning och hur syftet med uppsatsen uppfyllts. I denna uppsats har vi undersökt och värderat åtta ledande telekombolag i Europa. De värderingsmetoder vi använt oss av är fritt kassaflöde till aktieägarna (FCFE) och en relativvärdering i form av regressioner av tre multiplar. Vi har dessutom jämfört bolagens aktuella multipelvärden (27 april 2012) med sektorgruppens medelvärde eller median. Genom en värdering av de åtta bolagen har vi sökt svar på vår frågeställning och därmed uppnått vårt syfte.

Stora Enso Packaging är ett av Sveriges ledande företag inom wellpapptillverkning. Företaget tillverkar specialdesignade förpackningslådor och har fabriker i Vikingstad, Jönköping och Skene. Då alla företag i branschen har samma råvara, papper, har Stora Enso Packaging identifierat service mot kund som ett sätt att skapa konkurrensfördelar. Leveransledtiden mot kund är ett serviceelement som detta examensarbete avser att titta närmare på.Examensarbetets syfte är att utreda möjligheten att gå från en ledtid på femton dagar till tio dagar för nyorderprocessen på Stora Enso Packaging  i Vikingstad, kartlägga denna process samt föreslå rutiner och systemstöd för minskningen av ledtiderna.För att lösa uppgiften har kartläggning av Stora Enso Packagings nyorderprocess genomförts. Kartläggningen har tagits fram via intervjuer av anställda som är inblandade i nyorderprocessen samt av material på Stora Enso Packagings intranät.Då nyorderprocessen analyserats har en rad olika teorier fungerat som stöd.

Volvo Construction Equipment är en del i koncernen Volvo Group. Volvo Group som är en av de ledande aktörerna i världen på transportlösningar. Volvo Construction Equipment utvecklar och tillverkar anläggningsmaskiner i samtliga världsdelar utom Afrika och Oceanien och levererar produkter till kunder över hela världen. I Braås i Småland finns Volvo Construction Equipments huvudanläggning för utveckling och tillverkning av ramstyrda dumprar, inom vilket segment de är världsledande.Gaffeltrucken är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsplatsolyckor i Sverige och i snitt anmäls cirka 750 olyckor per år. Företag har med anledning av denna säkerhetsrisk och produktivitetsbegränsningar i allt större utsträckning börjat studera alternativa lösningar för den interna materialhanteringen.

Marinen måste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan såväl nationellt som internationellt.Detta ställer höga krav på nyanserad användning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlägga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar gräns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen är svårdefinierade och tolkas på olika sätt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel på faktorer som påverkar den enskildes uppfattning om huruvida det är ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller också vara så att kommandostyrning kommer bäst till sin nytta vid lägre konfliktnivåer samt vid funktionsledning. För att säkerställa ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svår överskådliga situationer tvingas till delegering av beslutsrätten, om hur uppgifter skall lösas till underställda chefer.

Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång är ett företag vars verksamhet är inriktad på tillverkning av gas- och ångturbiner för främst industriella tillämpningsområden. Företaget har cirka 2 100 anställda och är en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som främst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagsläget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem är dock att dessa inte är synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild på maskinspecifik nivå. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga på SIT AB undersöka möjligheten att mäta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mätetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE).