Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut.För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

I en alltmer globaliserad värld där utbudet av produkter ökar är det svårt att skapa ett starkt och hållbart varumärke på marknaden. Då det idag finns få verktyg och koncept inom intern varumärksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumärket kan stärkas inifrån och ut. I studien har jag tittat närmare på begreppet Brand citizenship behaviour, ett område som är relativt nytt och bygger på den anställdes inverkan på varumärket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berättelser som återges i ämnet. Detta genom att ha intervjuat sju anställda på företaget Saltå kvarn.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjänst kan komma att ställas inför och under vilka förhållanden denne har att fatta sitt kanske livs svåraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan människa. Bakgrunden till vårt arbete och det som väckt vårt intresse för ämnet är de olika situationer vi ställts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vår tid på Polisutbildningen vid Umeå universitet. Dessa har fått oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvändning och ställa oss frågan om en 40 år gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhällsutvecklingen? Detta med tanke på det allt hårdare klimat som polisen riskerar att möta. Vår uppfattning är att den inte har det samt att den är komplicerad och svår att applicera i en verklig händelse.

Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas.Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen.

Sverige framställs ofta som ledande inom jämställdhet. Trots detta verkar steget från att tala om jämställdhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar på att jämställdhet framställs som något självklart, men att jobba aktivistiskt eller benämna sig som feminist ? det väcker starkt motstånd från många håll. Syftet med denna studie är att undersöka hur man inom en kvinnorättsorganisation talar om motstånd.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av.

Syftet med denna uppsats var att skaffa oss kunskap om vilka organisatoriska resurser en fotbollsklubb kan använda sig av för att uppnå sitt främsta mål; framgång på fotbollsplan. Med hjälp av denna kunskap ville vi skapa en övergripande IK-navigator för att illustrera vilka resurser som kan ligga till grund för framgång. Uppsatsen har genomförts genom att vi gjort en kvalitativ fallstudie och analyserat de fem ledande klubbarna i Norden. Med hjälp av teori, intervjuer och andra empiriska undersökningar har vi analyserat klubbarna och utifrån resultatet av denna analys dragit våra slutsatser. Då syftet var att skapa en IK-navigator är det också det vi avslutat uppsatsen med och IK-navigatorn är därmed vår grundläggande slutsats.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka och analysera enskilda människors attityder och förhållningssätt till tiggeri och till de människor som tiggeri i Piteå stad. Tiggeriet i Piteå och norra Sverige har de senaste åren ökat och har ansetts som ett nytt socialt fenomen. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Fyra personer intervjuades på ett semistrukturerat sätt, fyra teaman där tiggeri, tiggaren, mötet med tiggaren, att välja att ge eler inte samt förekomsten av tiggeriet var ledande i intervjuerna. Metoden som användes för att analysera och tolka intervjuerna är inspirerade av grundad teori, där kodning och kategorisering var centrala verktyg för att komma till slutsatser och hitta likheter och skillnader i intervjupersonernas berättelser.