I Sverige lever nästan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvårdnaden kan vara problematisk på många sätt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmågor och svårigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande från vårdarna kan förvärra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rädsla och aggressivitet.

Denna rapport redovisar möjligheterna till en förbättrad installationssamordning genom att utveckla en beskedstidplan. Rapporten behandlar problem inom installationssamordning i projekteringsskedet av ett byggnadsprojekt. Arbetet är utfört på uppdrag av teknikkonsultföretaget ÅF.Det har sedan länge funnits stora problem inom installationssamordningen. Utmaningar som finns i branschen är bland annat bristande kommunikation, vilket kan leda till kollisioner, förseningar och i slutändan extra kostnader. Den bristande kommunikationen handlar delvis om avsaknad av besked från beställare eller andra projektörer om beslut som måste tas.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att leda omvårdnadsarbetet med fokus på vårdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell användes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: Förmåga att vara uppmuntrande och motiverande samt närvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv inställning, uppmuntrar till engagemang, är fysiskt och psykiskt tillgänglig samt stödjer nya idéer så bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär.The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices.

Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ?Dramapedagogik som demokratisk fostran??(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Det finns knappast någon idrottstränare, oavsett om denne befinner sig på bredd- eller elitnivå,som aldrig stött på problem med omotiverade spelare. Vilken ledarstil en tränare användersig av kan vara avgörande för idrottares motivation. Ett autonomistödjande ledarskap harvisat sig leda till avsevärt fler positiva effekter gällande motivation hos idrottare än det traditionelltkontrollerande ledarskapet, där instruktion är det mest använda beteendet. Autonomistödjandecoaching går i linje med det autonomistödjande ledarskapet genom att hjälpa människoratt lära, istället för att ge dem instruktioner, och därmed öka den egna medvetenhetenoch det egna ansvaret. Syftet med denna studie är att, ur ett autonomiperspektiv, undersökaupplevelsen av en coach?s övergång från ett instruerande till ett autonomistödjande förhållningssättunder coachingsamtal.

 Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv inställning till sin förändrande livsvärld kan underlätta för personen att acceptera sin nya situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS).Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förändrade deras livsvärld.

Bakgrund: Diabetes är sjukdom som kan leda till sänkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men även till höga kostnader för samhället. Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar, där sjuksköterskan stödjer vårdtagarna genom att undervisa och främja deras empowerment. Forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med diabetes har låg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sämre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar sammanställdes.

 Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv inställning till sin förändrande livsvärld kan underlätta för personen att acceptera sin nya situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS).Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förändrade deras livsvärld.