Detta examensarbete har genomförts hos General Electric Healthcare Life Science i Umeå, GEHC Umeå, som tillverkar högteknologiska laboratorieinstrument. GEHC Umeå upplevde att deras kundklagomålsprocess hade stor förbättringspotential, men var inte helt säkra i vilket avseende de helst ville förbättra den. För att kartlägga problemkategorierna inom processen genomfördes en förstudie med några medarbetare, i Umeå som är involverade i processen. De identifierade problemkategorierna var ledtid, lärande av kundklagomålen, utförligheten och professionalismen av svar på kundklagomålsärenden samt utbildningsbrist hos medarbetarna. Utifrån förstudien skapades en teoretisk referensram och processen analyserades genom litteratur inom offensiv kvalitetsutveckling och Lean.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Detta examensarbete är utfört på Volvo Lastvagnar AB i Göteborg. Där monteras tunga lastbilar för långa och medellånga transporter. Dagens produktionstakt är 104 lastbilar per dag vilket ger en årlig produktion på 19000 fordon. Efter att en lastbil är monterad utförs kontroller för att säkerställa dess säkerhet och funktionalitet. De kontroller som utförs är bland annat drifttest, test av elektronik samt okulärbesiktning.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

The aim of the study was to describe how managers at the eldercare system especially in nursing homes work to ensure high quality care. For this purpose, a qualitative method was used in this study and four managers at nursing home have been interviewed. Previous studies have shown that managers in some cases are restricted in their actions and that this may slow down the improvement of the care. At the same time the managers describe their work as demanding and diverse. They have a significant staff responsibility, meaning that they have to ensure the quality of care.

This thesis aims to examine why women are prevented from attaining high positions in organizations. By executing a case study through qualitative interviews with employees from the Human Resource Department at the agency for Swedish Armed Forces, this study presents eight general and specific explanatory factors that hinder women from making a vertical career. The general factors include that women are discriminated against, women are perceived as less competent, men have created organizations and it is easier to recruit men. The specific factors include that a hierarchical organizational structure is correlated to inequality, that both the agency for Swedish Armed Forces and leadership are associated with masculinity and that women with civil competence face double misfortune. The division between general and specific factors indicate that the explanatory factors vary between organizations, which among other things implies that equality work should be tailored for the specific organization.

Aim and questionsThe aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject.In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health? How does leadership affects teachers' mental health? What factors create mental health among teachers? MethodIn order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model. ResultsAll the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe.

The Swedish Armed Forces have gone through a remarkable change. From beingan organisation built on the notion of countering a Soviet invasion it has evolvedto focusing on small, multilateral rapid reaction capabilities to be used within theframework of the European security and defence policy, ESDP.This thesis regards the change as a process of Europeanisation. Drawing fromsociological and historical institutionalism, it is shown that the Swedish ArmedForces in the post-cold war context was path dependent and unwilling to redefineits historical raison d?être. The origin of the ESDP Europeanised the nationaldefence policy, whereas the bureaucracy was still unwilling to translate the newstructural norms.

Introduction: Increased ill health in the workplace in terms of increased workload, stress and pressure from employers is common in Sweden today, which may lead to a future variety of medical conditions and disabilities. Aim: The aim of the present study was to describe what employees at companies in the health industry experienced as a health and illhealth on a workplace. Method: A qualitative approach was used in which the interviews were based on an interview guide. The method of analysis was thematic analysis in which three themes emerged. Results: Tree themes emerged; a social interaction with colleagues, good leadership, and access to health care and movement.

Det har under en längre tid diskuterats i Sverige om att byggbranschen är ineffektiv i sitt byggande. Många företag har därför på senare tid valt att försöka effektivisera sin produktion på olika sätt. Företaget JM är inget undantag utan skulle kunna sägas ligga i framkant i och med sin satsning inom lean construction som på JM heter strukturerad produktion. Lean construction har utvecklas från bilföretaget Toyotas produktionssystem och är ett världskänt begrepp när det gäller effektivisering och minskning av slöserier i företag och organisationer. I denna rapport presenteras en fallstudie av strukturerad produktion där denna satsnings följsamhet i produktionen undersöks.

I en värld där organisationer fokuserar allt mer på att vårda kunden blir kundservice allt viktigare för organisationer. För att säkerställa att organisationen inte förbrukar onödiga resurser på aktiviteter som inte tillför värde för kunden är lean och kaizen värdefulla filosofier. Lean samt kaizen härstammar från den japanska bilproduktionen och har utvecklats till värdefulla verktyg för att effektivisera organisationer. Slöserier bland annat i form av väntan, onödiga förflyttningar, omarbete och transporter finns definierade som inte värdeadderande för kund. Syftet med examensarbetet har varit att studera ett försäkringsbolag arbete med att leverera mesta värde för kunden och hur slöseri kan identifieras och elimineras.

Detta examensarbete handlar om införande av Lean Administration i administrativa stödprocesser. Examensarbetet undersöker hur Leanverktyg kan bidra till att standardisera dokument och dokumenthanteringen och därigenom eliminera slöserier. Parallellt erhålls kvalitetssäkring och effektivisering, samt att kapacitet frigörs till värdehöjande aktiviteter. Studiens fokus och tyngdpunkt beträffande empirin bygger på aktionsforskning bedriven hos ett tradingföretag där den stödjande dokumenthanteringen till arbetet med utfallsprover studerats närmare.Bakgrunden till studien kan härledas till den globala konkurrensen som medfört att fler företag i större omfattning arbetat med att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Fler företag har även valt att fokusera på sin kärnkompetens och har därför outsourcat delar av sin verksamhet.

Begreppet lean härstammar från Toyota och består av två grundpelare, den ena är TPS som berör logistik, forskning och utveckling ("continuous improvement") och den andra är THS som berör människorna i organisationen ("respect for people"). Båda är lika viktiga för att lean ska fungera och utifrån dessa har diverse verktyg arbetats fram med syfte att göra företaget så effektivt och lönsamt som möjligt. Det handlar om respekt, öppen kommunikation och tillit mellan medarbetarna samt att alla arbetar mot ett gemensamt tydligt mål för verksamheten. Lean är benämningen på en företagsstyrningsmodell som visat sig vara mycket effektiv inom tillverkningsindustrin såväl som inom tjänstesektorn. Toyota har genom detta blivit ett mycket framgångsrikt företag vilket gjort att företag över hela världen försökt kopiera deras arbetssätt.Fabrik X är en produktionsfabrik inom företaget Sandvik och de problem och förslag på förbättringar som uppstår inom produktionen sätts in i en aktivitetslista och prioriteras.