På senare år har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend på webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsägandeskap till användarna, samt fördelarna som dettakan generera, är några utmärkande saker. Men webben 2.0 är beroende av att rättattityder finns närvarande för att kunna nyttjas framgångsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsägandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, måste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i åtanke.I syfte att se om dessa problem tänks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den här studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranät med webben-2.0-relaterade tekniker. Åtta intervjuer gjordes; fyra stycken medmänniskor med högt inflytande över intranätet och dess användande, och fyra styckenmed mer vanliga intranätanvändare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tänkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade också att, även om organisationer har en uttalat decentraliserad syn påinformationägandeskap, så kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehålla en del informationsägandeskap centralt. Detta kan även påverka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranätet, eftersom begränsningarskapas för att kontrollera informationen..

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

En studie har genomförts tillsammans med ett av de Sverigeledande företageninom industriellt byggande. Genom att tillverka husdelar, så kallade volymer, isin fabrik kan de göra byggandet av bostadshus mer effektivt än vid traditionellt byggande på plats.För att öka produktiviteten i fabriken har företaget valt att arbeta med Lean. Lean är en strategi som har sitt ursprung från den japanska och amerikanska bilindustrin. Grundprincipen är att ständigt arbeta med att förbättra sin verksamhet och eliminera slöseri. Det finns inga konkreta mål utan det handlar om att kontinuerligt röra sig i rätt riktning.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Visualization plays a key role in the concept of Lean. Lean was developed in Japan as a business philosophy in order to lead to an activity, where only steps that contribute to customer value of the final product are being performed. By defining the customer value and establish visualized standards, it is possible to see when situations differ from the standard. Then it?s possible to lead the process back on track.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Denna uppsats vill beskriva två olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnärer och vetenskapsmän. Olika händelser från dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebär verksamheten någonting nytt på i alla fall i organiserad form. Det andra är att ställa E.A.T. och ASCI mot den linjära spridningsmodellen.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion.

The objective of this thesis is to map the resources and methods used at the department OPPC, at AstraZeneca, and derived from that give suggestions on possible solutions that will increase their productivity.Mapping of the product flow, as well as gathering of process data, has mainly been done using observations, but consultation with the process technicians has also played a great role. Further have theoretical methods been used, based on literature studies, within the areas of Lean production and statistics.The work has incrementally gone forward since the steps taken has been restricted by the irregularity of production which led to the need of creating a fictive production flow. This has affected the lead-time calculations in the way that they are meant to give an indication, rather than an absolute truth, on how different methods described shall be used.The current state analysis showed multiple areas of improvement when defining capacity as value adding time in relation to total throughput time. Using the "standard scenario" as a basis showed that the actual production flow only constituted 50% of the total project time. Further it showed that the workflow contained more non-value adding activities than value adding activities, which is a result of how the work is distributed within the department as well as in the different projects.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Logistik fått en allt viktigare roll i dagens rationaliseringsarbete eftersom många av effektivitetsvinsterna ligger i gränssnitten mellan olika avdelningar och aktörer i värdeflödet. Därmed är det av intresse att studera huruvida aktörer kan erhålla synergieffekter genom samordning inom logistiksystemet. Då varje aktörs logistiksystem är unikt så har studien utförts i samarbete med en global kemikoncern på en utav deras fabriksområden. På området verkar i dagsläget sex oberoende aktörer, varav tre tillhör den aktuella koncernen och därmed är de som ligger i fokus för studien. De övriga aktörerna likväl de aktiviteter som inte är kopplade till logistiken har exkluderats ur studien.Utifrån det här intresset och samarbetet så har följande syfte formulerats: ?Syftet med studien är att utreda vilka potentiella synergieffekter som kan erhållas vid en samordning av aktiviteter och resurser inom logistikhantering mellan aktörer, som i dagsläget arbetar mer eller mindre isolerat ifrån varandra?.Genom en kombination av litteratursökningar med fokus på Lean och Nätverksmodellen samt en kvalitativ studie i form av datainsamling, flertalet intervjuer, noggranna observationer, processkartläggning samt en benchmarking har en analys gjorts.Analysen har lett fram till ett flertal rekommendationer där förbättringspotential finns samt förväntade synergieffekter som rekommendationerna kan resultera i.

Hälso- och sjukvården har höga krav som branschen har svårt att uppfylla. Logistik har fått en ökad betydelse inom sektorn och handlar i detta fall om att på kortast tid få en patient färdigbehandlad. Denna rapport tar fram logistiska förändringsprinciper som är framgångsrika i hälso- och sjukvården. En litteraturstudie visar att det finns ett antal logistiska förändringsprinciper och verktyg som med positivt resultat har anpassats till hälso- och sjukvården. Dessa är; Lean production, processorientering, flödesorientering, Time-based competition, Theory of Constraints, Supply chain management, Planering, Mål och mätmetoder, Patienten i fokus, Genombrott och Advanced access.