The study is quantitative and is about working men and women?s view of male and female leadership. The intention of the study is to see if the men and women have a different perception of male and female leadership and also if they have different personality types. The method used was a survey where the sample is 80 participants, 31 men and 49 women from four different companies. Previous research shows that the perception of male and female leadership can be different, and that the reason can be prejudices and beliefs.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de skäl som motiverar äldre människor att motionera och att undersöka hur tillgången till idrottsanläggningar påverkar deras motivation till motion. Metod: Tio äldre människor (60-72 år) intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultaten av intervjuanalysen bidrog till att identifiera flera huvudteman som skäl till att motionera. Dessa teman är: Fysiskt välbefinnande, Psykiskt välbefinnande, Socialt tillhörighet, Synliga resultat och Ändrade livsförhållanden. Resultaten visade också att närheten till idrottsanläggningar är av stor betydelse för äldres motivation till motion. Slutsats: Sammanfattningsvis tycks äldre människors motivation till motion vara knuten till deras känslor inför dem själva, de positiva effekter motionen hade på deras hälsa och andra aspekter av deras liv. Studiens resultat bidrar med förslag till åtgärder som kan vara viktiga att tillämpas som motivationsfaktorer. Dessa förslag kan hjälpa att motivera äldre människor att motionera..

The purpose of this essay is to find out what new graduate teachers conceptions are of their own leadership in the classroom. The paper also aims to examine the different leadership styles the teachers perceive themselves to use. My study is based on qualitative data collected through interviews, where the informants are newly graduated teachers in grade 1 to 6. Using a qualitative approach has made it possible for me to get a deeper understanding of this study. I have also used previous research in this area where Arfwedson (1993), Franssons & Morbergs (2001) and Paulin (2007) presents a number of experiences that student teachers and recent graduate teachers has shared.

Denna uppsats handlar om belöningssystem och dess påverkan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur finansiella belöningssystem påverkar de anställdas motivation och prestation i ett bolag och hur de prestationer som ligger till grund för ett företags belöningssystem uppfattas och mäts. Motivation är en viktig faktor för ett belöningssystem. Motivation beskrivs i ett antal teorier. Förväntningsteori, som beskriver hur beteenden och belöningar hänger ihop; Herzbergs hygienfaktorer och motivatorer, vilket i princip innefattar missnöjdhetsfaktorer och motivationsfaktorer; och agentteori som beskriver hur incitament kan motivera anställda att öka sin prestation och uppnå uppsatta mål.

När vi har läst om motivation så uppfattar vi att motivation är något som anses självklart. I och med att vi ser det som en självklarhet kan det föda en rädsla för att inte känna sig motiverad. Är det så att vi skall se tillvaron och världen utifrån motiverad och icke-motiverad? Eftersom vi upplever att ordet motivation används lite för lättvinligt och att det i och med det kan ha tappat lite av sin innebörd ämnar vi ta reda på hur ordet motivation kan få tillbaka sin ursprungliga innebörd. Vidare ämnar vi även ta reda på varför det är ett begrepp som anses självklart i vår vardag.

Background: Different forms of reward systems have been more common in Sweden and are used in purpose to motivate employees to work in accordance with a company?s goals. By creating work motivation among the employees, a more congruent situation can appear between them and the managers, and the company can perform better results. Purpose: The purpose with this thesis is to study and analyse a reward system from the employees perspective, regarding it?s affect on work motivation.

Annonsörer upplever en förändring i medielandskapet och det är svårare att konkurrera om tittarnas uppmärksamhet. Uppsatsen inriktar sig på hur välgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjälpande beteende i det förändrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjär TV..

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå i syfte att undersöka hur motivation, målarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer från ledningen är det samma som kommer ut på golvet. Utöver detta innehåller studien intervjuer av ledning och medarbetare på Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nämnda verksamheter har valts ut på grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa områden. Datan har sedan använts för att kunna se hur andra verksamheter än pappersindustrin, arbetar med dessa frågor. Studien avslutas med förbättringsförslag som är uppbyggda utifrån det resultat som framkommit i analysen.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

De faktorer som främst skapar motivation och arbetstillfredsställelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrävande och omväxlande arbetet är. Man kan se vissa skillnader när det gäller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jämfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna är att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna känner en ökad arbetstillfredsställelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville också ta reda på om det fanns några skillnader till motivationen om vi ser på kön eller åldersskillnader. Studien är tänkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas på Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmärksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen.I bakgrunden berörs tidigare forskning gällande olika motivationsteorier med anknytning till lärande. Vidare lyfter vi också fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom friluftsliv. Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkätundersökning. I vår kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkäter som var fullständigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32män mellan 19 år och 51 år. Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit.