AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidapedagogen kan påverka barnets motivation och läslust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida pedagogen kan påverka barnets motivation och läslust, då det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läslust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläslust genom att själv vara positiva.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

??Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).

Syftet med studien är att undersöka hur gamification använts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den ämnar också undersöka inom vilka kontexter som gamification har använts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har någon påverkan på motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification på ett eller annat sätt har varit föremål för undersökningen och valdes ut med ett målinriktat urval.Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer där respondenterna fick stor möjlighet att berätta fritt och styra samtalet inom ramarna för vårt syfte och våra frågeställningar. Resultaten visade att gamification har många element med egenskaper att skapa både yttre och inre motivation hos sina användare samt att det har stora möjligheter att användas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang så länge stor hänsyn tas till aktuell målgrupp och kontext.

Syfte & frågeställningSyftet med undersökningen var att undersöka hur tränares ledarskap och relation till spelare, påverkar spelares motivation. Det föreslogs att ledarskapet och relationen som en del av det, är två faktorer som påverkar hur en idrottare presterar, genom att bland annat påverka idrottarens motivation. Fyra frågeställningar skulle besvaras. (1) Om tränare upplevs som de önskar och tror att de upplevs. (2) Hur beskriver tränare och spelare sin tränare-spelare relation.

This study aims to theoretically investigate the concepts of the interpersonal actions 'to motivate' and 'to manipulate' and also to examine possible differences and similarities between the two. The method used is a conceptual review based on the Self-Determination Theory, related to the concept of motivation, and Machiavellianism, related to the concept of manipu-lation. The results show that 'to motivate', according to Self-Determination Theory, concerns influencing the intrinsic or extrinsic motivation, where intrinsic motivation is related to the feeling of self-determination, inner locus of causality, being or feeling competent and exercise activities for the pleasure of it, whilst extrinsic motivation is related to external locus of cau-sality, external pressure and engaging in activities for the purpose of reaching a goal or re-ward. 'To manipulate' is according to Machiavellianism based on the manipulator doing whatever it takes to reach a certain goal and gain something for himself with no regard of what methods being used. The comparative analysis showed that the crucial difference in how an behaviour is interpreted as either, or both, motivating and manipulative is based on who is doing the interpretation, what information she has and which aspects that are focused on..

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte är aktiva i någon föreningsidrott samt hur idrott och hälsa kan få fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i ämnet idrott och hälsa ser ut.Studien utgår från strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte är aktiva i en idrottsförening har låg motivation till idrott och hälsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte är delaktiga i någon idrottsförening är främst att de inte har något intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils.

Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola. Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker.

The purpose of this study was to examine how four teachers with different teaching experiences treat and think about insubordination in school. The study emphasizes on questions like: When and why does disorder occur? How do the teachers manage disorderly conduct in the classroom? and Could there be a conflict between the teacher?s expectations and management, and the needs and motivation of the pupil?    It was evident through interviews with these four teachers that their statements could be divided into similar themes which subsequently could be put into the motivational structure of Abraham H. Maslow.       The conclusion of the study was that teachers may possibly have a better chance of managing disorder in their classroom if they are aware of the connection between disorderly conduct and a person?s needs and motivation. .

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..