E-handelns implementerande i samhället har minst sagt revolutionerat konsumenters sätt att köpa varor, och helt förändrat inköpsvanor. Internet möjliggör att konsumenter har tillgång till ett globalt utbud av varor, som levereras direkt till köparens adress, och allt utan att konsumenten ens behöver lämna det egna hemmet.Vi har valt att undersöka studenter i en mellanstor svensk stad som konsumentgrupp. Studenter är en för oss synnerligen intressant konsumentgrupp då de har unika förutsättningar i deras konsumtion av varor. Ung ålder, en restriktiv månadsbudget och förhållandevis goda internetkunskaper är egenskaper som de flesta studenter besitter och är av stor betydelse vid köpprocessen som sker på internet. Med detta i åtanke har vi formulerat ett syfte för denna uppsats:Syftet med denna studie är att utöka vår förståelse för studenters förberedelse inför köp på internet, detta kommer vi genomföra genom att undersöka studenters köpbeteende.Den studie vi skall genomföra kommer också syfta till att utöka e-handlarens kunskap om hur konsumenternas preferenser inom förberedelseprocessen inför köp på internet ser ut.Resultatet kommer att belysa problemområdet och kommer sättas i perspektiv mot hela köpprocessen.Teorin, vilken kommer ligga till grund för analysen av vår studie, har vi delvis tagit ifrån resultaten av tidigare genomförda studier inom forskningsområden.

Logistikverksamheten i mindre företag är ett relativt outforskat ämne. Vårat intresse för området grundas i våra tidigare studier i logistik på Kungliga Tekniska Högskolan. Under vår studietid identifierade vi att nästan alla logistikstrategier och modeller är baserade på stora företag och koncerner. Vi ville därför undersöka hur mindre företags logistikverksamhet ser ut. Det som varit i fokus för vår studie är att se hur de mindre företagen hanterar det viktiga informationsflödet.

Bakgrund: En stor del av maten som produceras idag tillverkas och konsumeras på ett ohållbart sätt som skadar miljön. Hållbart producerad kost (HPK) är mat med så litet klimatavtryck som möjligt, till exempel varor med låga utsläpp av växthusgaser, effektiv markanvändning, hållbart fiskad fisk, ekologiskt producerade varor etc.Flera studier har tidigare gjorts på konsumenters motivation till ekologiska köp eller mat med låga koldioxidutsläpp. Det finns dock ingen liknande forskning på hållbart producerad mat i en bredare bemärkelse.Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på nyckelfaktorerna som motiverar konsumenten att välja HPK framför en icke hållbar producerad kost (IHPK)Metod och material: En webbaserad enkätundersökning gjordes via klusterval bland Uppsalastudenter på BMC samt via sociala medier.Resultat: Bland de 336 respondenterna fanns en överrepresentation av kvinnor, högutbildade, studenter samt personer inom åldersgruppen 19 - 35 år. En stor del av respondenterna var positivt inställda till HPK, men färre kunde tänka sig att köpa den. Flest kvinnor angav "ansvar" som den viktigaste faktorn i sitt kostval, medan flest män angav "bekvämlighet" som den viktigaste aspekten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka vad hälsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hälsa och vad en god hälsa innebär, samt om det har förändrats under en tioårsperiod. För att undersöka det har en innehållsanalys av två olika hälsotidningar genomförts. Frågeställningarna som undersökningen utgått ifrån är:Hur ser innehållet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan år och mellan tidningarna? Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? Larmas det mer eller mindre idag än för tio år sedan? På vilket sätt kan innehållet i tidningarna kopplas till de ideal som råder i dagens samhälle? MetodFrån år 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarnaHÄLSA och Må Bra . Fokus i undersökningen har legat på de artiklar som man gör reklam för på framsidan av tidningen.

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma.

TitelKöp med hjärtat!FörfattareLiza OlssonKursExamensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskapTerminVårterminen 2013HandledareOrla VigsøSidantal, ord85 sidor 39 065 ordSyfteSyftet är att ta reda på hur Fairtrade Sverige presenterar sig självaMetodRetorisk analysMaterialTre annonser ur en reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberättelser från FairtradeSveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter.HuvudresultatHuvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stå i rampljuset utan väljer attkommunicera via produktmärkningen Fairtrade-märkt. De vill skapa uppmärksamhet kring märkningen och få konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-märkta varor utan organisationen förlitar sig på kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationeninspirera konsumenterna att göra ett etiskt val när de handlar.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ?sin? egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro.

Bakgrund: En stor del av maten som produceras idag tillverkas och konsumeras på ett ohållbart sätt som skadar miljön. Hållbart producerad kost (HPK) är mat med så litet klimatavtryck som möjligt, till exempel varor med låga utsläpp av växthusgaser, effektiv markanvändning, hållbart fiskad fisk, ekologiskt producerade varor etc.Flera studier har tidigare gjorts på konsumenters motivation till ekologiska köp eller mat med låga koldioxidutsläpp. Det finns dock ingen liknande forskning på hållbart producerad mat i en bredare bemärkelse.Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på nyckelfaktorerna som motiverar konsumenten att välja HPK framför en icke hållbar producerad kost (IHPK)Metod och material: En webbaserad enkätundersökning gjordes via klusterval bland Uppsalastudenter på BMC samt via sociala medier.Resultat: Bland de 336 respondenterna fanns en överrepresentation av kvinnor, högutbildade, studenter samt personer inom åldersgruppen 19 - 35 år. En stor del av respondenterna var positivt inställda till HPK, men färre kunde tänka sig att köpa den. Flest kvinnor angav "ansvar" som den viktigaste faktorn i sitt kostval, medan flest män angav "bekvämlighet" som den viktigaste aspekten.

Titel: Leveransservice på den globala marknadenÄmne: Företagsekonomi Författare: Cvijeta Pantelic och Emilie Juhiln Handledare: Åsa DevineBakgrund I dagens globala ekonomi väljer många företag att expandera sinverksamhet genom att exportera och importera från andra länder, då företag på så vis kan bli mer konkurrenskraftiga. Tillgängligheten för grossister som importerar varor är mycket viktig, då det är många olika steg i hela inköpsprocessens som är av vikt och där hela processen måste vara pålitlig. I hela inköpsprocessen är det inte enbart flöde av material som transporteras som bör beaktas utan även hantering och lagring, information som berör materialflödet och som är viktigt för hanteringen och lagringen av detta material som måste fungera korrekt. För leverantörer som exporterar varor till kunder i andra länder, är styrningen av verksamhetens produktion och materialförsörjning, av avgörande betydelse för företagets förmåga att skapa konkurrenskraft på denglobala marknaden.SyfteSyftet med denna uppsats är att beskriva hur exporterande företag kan förbättra sin leveransservice till importerande kunder i andra länder i form av kortare leveranstider.MetodForskarna har använt sig av kvalitativa semistrukturerande interjuver när de utfört intervjuer med deras fyra olika intervjupersoner på fyra företag. Dessa fyra personer fick forskarna kontakt med via bekvämlighets-samt snöbollsurval.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera hur IT-företag tillämpar gällande normer för intäktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intäktsredovisning i praktiken går till i IT-företag. Vårt tillvägagångssätt har varit att med hjälp av fallföretagens årsredovisningar granska huruvida företagen har använt sig av gällande normer och på vilket sätt detta har skett. För att ge en rättvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i årsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstående tillvägagångssätt har gjort vår studie tillräckligt förankrad i verkligheten.

Processen vid framtagandet av en ny produkt kallas New product development (NPD). Denna process innehåller 6 steg som ska hjälpa företaget vid utvecklingen av en ny produkt. Det andra steget i denna process är konceptutveckling. Utvecklingen av ett koncept är en lång process som innehåller 7 steg som ska hjälpa företaget utveckla koncept till olika produkter. Processen sträcker sig från upptäckt av marknadsmöjlighet till projektplanering.

Traditionella butiker har fått en ökad konkurrens då utvecklingen idag går mot att handel i större utsträckning sker via Internet. E-handel med dagligvaror är en bransch som inte lyckats öka sina marknadsandelar på samma sätt som flertalet andra e-handelsbranscher. Tidigare försök som gjorts med att starta upp e-handel med dagligvaror, främst i slutet av 1990-talet, lyckades inte bli tillräckligt lönsamma för att företagen skulle vilja fortsätta erbjuda tjänsten. Det har gått drygt tio år sedan de försöken gjordes och de eventuella tekniska hinder som fanns då är idag lösta.Kundernas intresse har tidigare inte varit tillräckligt stort för att skapa en lönsam marknad för företagen. Utöver detta tillkommer stora kostnader för företagen vid införandet av ett projekt av den storlek som e-handel med dagligvaror innebär.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras.

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen.