I denna uppsats har språket i 504 svenska internetforuminlägg skrivna av personer i åldrarna 20-25 år och 40 år och äldre undersökts. Inläggens språkliga form har undersökts genom att förekomsten av tio olika okonventionella språkdrag hämtade från menings-, ord- och teckennivå har analyserats. Analysen av inläggen visar att det finns ett tydligt samband mellan språket i inläggen och skribentens ålder. Den yngre gruppen forumdeltagares inlägg karakteriseras av ett stort antal okonventionella språkdrag som anses vara typiska för datordialoger, medan den äldre gruppens inlägg innehåller färre sådana okonventionella språkdrag och alltså istället har ett språk som i högre utsträckning följer den traditionella skriftspråksnormen..

Arbetet behandlar kärnämnet svenska som andraspråk, dess styrdokument och tilldelade resurser vilka styr lärarnas möjligheter att bedriva adekvat undervisning. Genom litteraturstudier och en empirisk studie bland lärare i ämnet ges en bredare insyn i ämnet svenska som andraspråk, hur det fungerar i teorin och hur väl teori överenskommer med den praktiska verkligheten..

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger använder sig av forskares resultat då de planerar sitt arbete med barns språkutveckling. Jag synar ett samverkansområde och en skolas språkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter är mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och båda parter är delaktiga i forskningsprocessen, nås den bästa utvecklingen..

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

I de exempel på presupposition vi möter i den språkvetenskapliga litteraturen är den presupponerade informationen så gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri från värderingar. I det språk vi möter i vår dagliga verklighet är det däremot inte alls ovanligt att talare presupponerar information av en helt annan karaktär: den presupponerade informationen i (1)?(3) är både vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med talarens åsikter..

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

It has been proposed that pidgin languages are similar in their marking of tense and aspect. This study wishes to answer three questions: 1) are there similarities in the marking of tense and aspect in pidgins, 2) are there similarities between the source languages and the pidgins they result in, and 3) does the development of tense aspect marking in pidgins follow the general patterns of grammaticalisation observed in other languages. Two quite different approaches are used to analyse the languages. Firstly the concept of grams is used, that is, a representation of a grammatical category in a specific language, e.g. the perfect in Swedish.

I föreliggande uppsats har jag undersökt några perceptoriska aspekter på röstens ålder. Dels testades hypotesen att vuxna människor kan uppskatta en vuxen rösts ålder på ±10 år med stimuli bestående av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska talare för sin ålder (dvs talare som lät lika gamla som de var respektive talare som lät betydligt äldre eller yngre än vad de var) genom att värdera lyssnare åldersuppskattningsförmåga för några utvalda talare..

Microsoft launched a new operating system, Windows 8, during 2012. An interesting feature for Windows 8 is that applications can be developed using different programming languages but still provide the same functionality regardless of the language used. Two combinations of programming languages are: XAML with C# and HTML with JavaScript. This thesis examines if there are any advantages or disadvantages when choosing a specific combination of languages to develop Windows 8 applications with. An application has been developed and analyzed for the SwedishTransport Agency during the thesis project..

In today?s society computers are getting a much more important role. To get a computer to work as intended it has to be programmed. A computer program is written with programming languages. There is an abundance of programming languages available today and there are many differences and similarities between them.

Today?s Sweden becomes more and more multicultural, with a mixture of many different languages. Many children are raised to learn two or more parent languages. If you work as an educationalist in preschool you will probably come in contact with these children. The question is how you should treat them and ease their development of languages.The purpose with this work is to find answers to the question if bilingual children develop their languages by the same method as monolingual and how one as an educationalist can make these children?s development of language easier.The papers preface is a part of literature that describes different researchers view on the bilingual children?s development of language and how one, as an educationalist, can ease it.To my study I have chosen to interview three educationalists in preschool who all work with bilingual children.

Syftet med uppsatsen är att granska framställningen av satslära i fem läroböcker som i dag används i grundskolans senare årskurser. Två av dessa är renodlade grammatikböcker medan tre är icke renodlade grammatikböcker.Min metod är undersökande/klassificerande, och jag jämför mitt resultat med två tidigare studier av grammatikavsnittet i läroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig från de icke renodlade genom att upprepade gånger ha en ansats i beskrivningssättet som samspelar med "normen", dvs. den språkvetenskapliga beskrivning av det svenska språket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framställningar av satslära som står närmast normen är också vid en del tillfällen inkorrekta och vid flera tillfällen motsägelsefulla.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning..

Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik..