Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, Landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin.För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie.

Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och Landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 ? juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan.Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande;? Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation? Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen.? De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen? Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anställda sjuksköterskorna på Norrbottens läns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer där sju legitimerade sjuksköterskor anställda på Norrbottens läns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmässigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Studien avser att undersöka om det finns någon skillnad mellan män och kvinnors arbetstillfredsställelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns några skillnader i ålder vad gäller arbetstillfredsställelse utifrån JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fått varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle få för resultat. Metoden som har använts är kvantitativ och syftet har undersökts med hjälp av en enkät. Som teoretisk bakgrund användes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den användes även vid utformningen av enkäten.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av Landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom länsverksamhet ortopedi Landstinget i Värmland har ett projekt startats för att förändra organisation och arbetssätt utifrån så kallade patientnärmre vård. Detta är en arbetsmodell som bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och en förutsättning är att selektera bort så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som är en del i ett större projekt, var att beskriva nuläget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnärmre vård. Enkäter delades ut till patienter och medarbetare där de viktigaste frågeområdena var vårdkvalitet, hälsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

Syfte: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som berör åtminstone 500 000 svenskar.  Studiens syfte var att kartlägga sjukgymnastisk behandling med bäckenbottenträning, vid urininkontinens hos kvinnor, på primärvårdsnivå i Uppsala län. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkät som skickades till alla sjukgymnaster på primärvårdsnivå i Uppsala, både offentligt anställda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrågades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkäten (68 %). Drygt hälften av respondenterna behandlade med bäckenbottenträning. Antalet patienter som behandlades var lågt. Det var få patienter som remitterades från andra vårdgivare.

Undersökningen är ett pilotprojekt med syfte att konstruera och utprova ett enkelt självskattningstest som hjälpmedel för att bedöma allvarlighetsgraden av Utmattningssyndrom. Studien inkluderade 25 konsekutiva patienter som sökte på primärvårdsmottagning eller företagshälsovård i Landstinget Jönköping. Den undersökta gruppen bestod av 22 kvinnor och 3 män i arbetsför ålder.Självskattningstesten belyser kognitiva, affektiva samt somatiska symtom som graderas efter frekvens eller styrka. Sista frågan mäter individens totala livskvalitet enligt en VAS-skala (Visuell Analog Skattningsskala). Några frågor valdes för att matcha MADRS-S som är ett validerat instrument.De mest utmärkande symtomen hos patienterna var mental och/eller kroppslig uttröttning, bristande koncentrationsförmåga samt olika fysiska besvär.

Samhällets utveckling i kombination med förändringar inom hälso- och sjukvården ökar risken att drabbas av en allvarlig händelse. Hälso- och sjukvården måste därför anpassas för att kunna hantera situationer med ett stort skadeutfall, i samma utsträckning som en oväntad minskning av tillgänglig kapacitet, till exempel vårdplatsbrist. Genom att hitta svagheter i verksamheten så ökar möjligheterna att åtgärda dessa och därmed förmågan att kunna upprätthålla de ordinarie målen för vård och behandling av patienter vid en allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att utveckla och testa en arbetsmetod för att systematiskt kunna analysera och utvärdera katastrofmedicinsk beredskap, samt identifiera, orsaksbestämma, åtgärdsanalysera och mäta förmågan att hantera de för Landstinget i Östergötland (LiÖ) väsentliga områdena av katastrofmedicinskt beredskap. För detta ändamål utvecklades en arbetsmetod genom att kombinera en av Katastrofmedicinskt Centrum skapad strukturmall med den metod som Patientsäkerhetsenheten inom LiÖ använder sig av vid riskanalyser.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig.

SyfteSyftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår.

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer.