Landstinget i Östergötland har på sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ?Arbetsplats Landstinget?. Här finns information om hur det är att arbeta inom Landstinget samt en sida innehållande alla lediga jobb. Målgruppen denna avdelning riktar sig till är människor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingår också i den primära målgruppen.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

Bakgrund: Denna uppsats är en hälsoekonomisk utvärdering och utförs på uppdrag av Landstinget Kronoberg som överväger att införa ny metod för att förebygga ohälsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebär att patienter får alkoholrådgivande samtal när de besöker primärvården, vilket påvisats resultera i positiva hälsoeffekter. För att möjliggöra ett sådant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hälsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mäta hälsoekonomiska effekter i sjukvården när alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrådgivande samtal i primärvården. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrådgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hälsoekonomiska analysmodellen kostnadsintäktsanalysen använts. Den empiriska datan har hämtats ifrån dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hälsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrådgivande samtal i primärvården inte är lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvårdsperspektiv.

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete. Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland. Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske.

ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom Landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom Landstinget.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på Landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för Landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom Landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos Landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren.

Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i Landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med Landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats.

Organisationsförändring behövs för att bevara hög effektivitet i organisationer när omvärldenförändras. För större organisationer behövs en tydlig avgränsning arbetas fram innanorganisationsförändringsarbetet startar. Landstinget i Värmland behöver utföraorganisationsförändringar på grund av ett föråldrat IT-system som används i verksamheten. Enmålgruppsanalys har genomförts av IT-systemet vilket resulterade i tre målgrupper. Intervjuer medpersoner ur de tre målgrupperna har genomförts vilket resulterade i data som användes till attanalysera och svara på rapportens två forskningsfrågor.

Essay in political science, C-level, by Ronak Bozorgi, fall semester 2007. Tutor:P.O. Norell. ?The affect of financial decline on politician?s activity.

Syfte: Att utveckla en referensram med centrala faktorer för hur förändring framgångsrikt ska genomföras i en organisation med starka professioner.? Att tänka på för Landstinget Halland inför kommande förändring. Metod: Explorativ utgångspunkt med mål att finna antydningar om samband. Vår forskning syftar till att skapa förståelse för ett specifikt problem och därför är en kvalitativ undersökningsmetod lämplig. Vi har valt att använda oss av ett case ? Landstinget Halland ? för att få en tydligare bild av problemet, samt upptäcka generella faktorer som verkar inom organisationer med starka professioner.