Sökresultat:
263 Uppsatser om Landstinget i Östergötland - Sida 6 av 18
Analys av www.ltdalarna.se : underlag för vidareutveckling
Landstinget Dalarna har en webbplats som Àr tre Är gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bÀttre och anpassas efter de behov och önskemÄl som besökarna har pÄ webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. DÀrför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda pÄ vad besökarna har för krav pÄ information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var ocksÄ att ta reda pÄ vilka mÄlgrupperna Àr, vilken den "typiske" surfaren Àr samt att titta pÄ vad konkurrenterna, andra landsting, har pÄ sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förÀndringsanalys, en mÄlgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att fÄ veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemÄl samt för att fÄ veta vilka besökarna Àr gjordes ett webbformulÀr som lade ut pÄ webbplatsen. Vi gjorde Àven enkÀter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vÄrt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav pÄ en webbplats.
Ett mĂ€tsystem för att underlĂ€tta mĂ€tning av vĂ„rdprocesser : En studie vid Landstinget i Ăstergötland
I januari 2010 inleddes detta examensarbete pĂ„ avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vĂ„rdprocesser inom Landstinget i Ăstergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Ăstergötland ansvarar för hĂ€lso- och sjukvĂ„rd för lĂ€nets samtliga invĂ„nare. Organisationen Ă€r funktionell och sjukvĂ„rdsverksamheten Ă€r indelad i fem centrum för specialistvĂ„rd samt nĂ€rsjukvĂ„rden. Under specialistvĂ„rdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svĂ„righeter att fokusera pĂ„ de vĂ„rdprocesser som finns i verksamheten.
Utmaningar gÀllande implementeringen av miljökvalitetsmÄlet God bebyggd miljö : Med exemplen trafikplanering samt urban grönstruktur
I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.
Reservrutiner vid arbete med elektronisk journal : - nödvÀndigt ont eller förutseende arbetssÀtt?
I och med att fler och fler datasystem anvÀnds som informationsbÀrare inom hÀlso- och sjukvÄrden, blir verksamheterna ocksÄ sÄrbara pÄ ett sÀtt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara bÄde interna och externa. Exempel pÄ interna hot Àr de egna medarbetarnas brist pÄ sÀkerhetstÀnkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men ocksÄ strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten Àr en kartlÀggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkÀt till ett urval av medarbetare vid de bÄda driftenheterna. 200 anvÀndare valdes slumpvis ut, 50 stycken frÄn vardera yrkeskategorin lÀkarsekreterare, lÀkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrÄgade medarbetarna tycker att reservrutiner Àr viktigt, men lÄngt frÄn alla vet inte vad reservrutiner Àr eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att mÄnga anser att journaluppgifter inte förs in rÀtt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, dÄ reservrutiner anvÀnts. P.g.a.
Fysisk aktivitet pÄ Recept i primÀrvÄrden i landstinget Uppsala lÀn 2009
Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaRŸ) i PrimÀrvÄrden i Landstinget Uppsala LÀn (LUL) 2009.Metod: Insamlad data frÄn förskrivare, pÄ 26 vÄrdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanstÀlldes med hjÀlp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data frÄn receptet om patienterna (kön, Älder), ordinationen (förskrivningsorsak, trÀningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vÄrdcentral samt förekomst av ordination med hÀnvisning till stöd av friskvÄrdslots.Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primÀrvÄrden i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vÄrdcentral i primÀrvÄrden med en spridning pÄ vÄrdcentralnivÄ mellan 0,04 % till 2,45 %. MedelÄldern för hela populationen Àr 49 Är (Äldersspann 18-86 Är).
Balanced Scorecard : en fallstudie vid primÀrvÄrden i landstinget Kronoberg
Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur Balanced Scorecard Àr uppbyggt och hur det anvÀnds i primÀrvÄrden och förklara eventuella skillnader i förhÄllande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhÄllande till ursprungsmodellen. Implementeringen Àr samma som ursprungsmodellen och likasÄ antalet perspektiv. BSC anvÀnds mest inom den administrativa nivÄn. Vidare anvÀnds BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..
NÀrhet och distans i Norrbottens lÀns landsting: Medarbetares upplevelse av sin arbetssituation
Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrÄn olika faktorer sÄ som lön, förmÄner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 Ären utvecklat ett starkt fÀste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en av deras största utmaningar för att sÀkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget stÄr inför ett stort generationsskifte med mÄnga pensionsavgÄngar och mÄste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmÀrke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, mÀnniskan Àr en av de frÀmsta resurserna i en organisation och medarbetarna Àr en viktig ambassadör.I Norrbottens lÀns landstings medarbetarundersökning frÄn 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som Àr en master uppsats i Human Resource Management med utgÄngspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero pÄ.Resultatet visar att medarbetarna Àr nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.
VÀrmlÀndska förstakammarval : Konflikter och offentlighet i det plutokratiska landstinget 1866-1894
Idén med den svenska tvÄkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berÀttigade befolkningens direkta röst, medan den likaberÀttigade Första kammaren skulle frÄnhÄlla sig frÄn kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioÄriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den frÀmsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsÀttningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmÀrksamhet. Var valen prÀglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, pÄ nÄgot sÀtt med offentligheten och den allmÀnna opinionen? HÀr studeras dessa frÄgor nÀr det gÀller det vÀrmlÀndska landstinget under Ären 1866?1894. KÀllmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret pÄ den första frÄgan Àr att valen successivt övergick frÄn en konfliktsituation till en konsensussituation.
Balanced Scorecard - en fallstudie vid primÀrvÄrden i landstinget Kronoberg
Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur Balanced Scorecard Àr uppbyggt och
hur det anvÀnds i primÀrvÄrden och förklara eventuella skillnader i förhÄllande
till Kaplan och Nortons modell.
Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhÄllande till
ursprungsmodellen. Implementeringen Àr samma som ursprungsmodellen och likasÄ
antalet perspektiv. BSC anvÀnds mest inom den administrativa nivÄn. Vidare
anvÀnds BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..
Att kommunicera med allmÀnheten i hÀndelse av en pandemi : En fallstudie av ett landsting
I april 2009 upptÀcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krÀvde sÀrskilda krishanteringsÄtgÀrder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen stÀllde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gÀllande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrÄn erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.
Ett vÄrdinformationssystem i vÄrdens frontlinje : En fallstudie om Cambio Cosmic pÄ en vÄrdcentral i Landstinget Kronoberg
In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences.The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality.
Personalekonomiska nyckeltal i marknadskopplade och budgetkopplade organisationer
Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).
Personalekonomiska nyckeltal i marknadskopplade och budgetkopplade organisationer
Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).
Politisk samverkan mellan kommuner och landsting, bygger den pĂ„ tillit? : En studie av LĂ€ns-SLAKO i Ăstergötland
Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Ăstergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.
Egenskaper att beakta vid val av rapportverktyg inom Business Intelligence : En jÀmförelse av tre rapportverktyg
Denna rapport behandlar vilka egenskaper som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid val av rapportverktyg inom omrÄdet Business Intelligence. Begreppet BI Àr relativt omfattande och syftar till fÀrdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation anvÀnder för att bÀttre förstÄ sin verksamhet, sin omgivning och omvÀrld. Rapportverktyg utgör sÄledes en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vÄr uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vÄr studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i mÄnga olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lÀtta pÄ arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att lÄta anvÀndarna inom Landstinget Dalarna sjÀlva skapa en del av sina egna rapporter. MÄlet med arbetet Àr att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som Àr lÀmpligast att anvÀnda.