Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Bakgrund: Ett lämpligt näringsintag är viktigt för främjandet och bevarandet av både den allmänna och orala hälsan. Karies är en multifaktoriell sjukdom där kosten har en betydelsefull roll. Kosten kan bidra till både kariesförekomst och kariesprevention. Functional food definieras som ?livsmedel som ger hälsovinster utöver basnutritionen? och ?livsmedel som har en eller flera tillsatser som modifierats för att bidra till en hälsosam kosthållning?.

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Under min praktik inom landstinget i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i Väst, så blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillväxtmotor kan se ut. Kultur i Väst är en av flertalet kulturutförare vars verksamhet ägs av Västra Götalandregionen. Det finns även de organisationer och föreningar som agerar på uppdrag av Västra Götalandsregionen genom samarbeten..

Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys.

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats.

I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten.

I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a.

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år).

Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced Scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrån olika faktorer så som lön, förmåner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 åren utvecklat ett starkt fäste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens läns landsting står inför en av deras största utmaningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget står inför ett stort generationsskifte med många pensionsavgångar och måste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmärke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, människan är en av de främsta resurserna i en organisation och medarbetarna är en viktig ambassadör.I Norrbottens läns landstings medarbetarundersökning från 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som är en master uppsats i Human Resource Management med utgångspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anställda inom hälso- och sjukvården undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero på.Resultatet visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866?1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation.

Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced Scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.