Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och Landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och Landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och Landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två Landsting.

Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett Landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller Landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett Landsting.

Detta examensarbete utfördes våren 2015 på uppdrag av Västerbottens läns Landsting. Syftet med arbetet har varit att hjälpa Landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mål för fastighetsbeståndets specifika energianvändning år 2050, utföra en omvärldsanalys av andra Landstings energianvändning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. Målet 2050 har bestämts utifrån planerade åtgärder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbättringar på byggnader med höga U-värden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjälp från Sweco Systems AB i Umeå. Resultatet visade på att Landstinget kan nå en specifik energianvändning på 215 kWh/m2 till år 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvändningen med 23 % jämfört med år 2009.

Med utgångspunkt ifrån en specifik händelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hämtat ur Socialstyrelsens rapporter, är syftet med studien att lyfta fram hur anställda genom sin egen erfarenhet inom kommunal äldreomsorg/hemsjukvård i en kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera på ett mer positivt sätt mellan kommun och Landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommun och Landsting när det gäller hemsjukvård, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmännen. Trots detta måste organisationer inom offentlig sektor idag samverka på grund av utvecklingen i samhället, när det gäller vård och omsorg. Utifrån en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer väckts hos anställda på lokal nivå i en kommun kring samverkan. Studiens mest framträdande drag är att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns Landsting.The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions.The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden.The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex Landsting. Tre av de Landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i Landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de Landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex Landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive Landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i Landstingen intervjuades.

Bakgrund Sverige har omkring 350 000 diabetiker vilket motsvarar ca 4 % av befolkningen. Randomiserade studier har visat betydelsen av god glykemisk kontroll och strikt blodtryckskontroll. Det verkar som att mer är att vinna på lägre blodtryck vid diabetes än hos andra hypertonipatienter. Blodtryckkontrollen kan utövas med olika farmakologiska behandlingar, patienter med njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom kan t e x ordineras selektiva betablockerare. Syfte Att studera prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker och hur försäljning skiljer sig mellan de olika Landstingen i Sverige.

SammanfattningSyftet är att undersöka hur implementeringen av FaR® ser ut från Landsting till primärvård, samt om och hur folkhälsoinstitutets implementeringsmodell används. Genom intervjuer med ansvariga för området inom sex utvalda Landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att få igång ett effektivt arbete med FaR på Landstingsnivå. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgår ifrån utvald teoretisk implementeringsmodell.Frågeställningar:- Hur ser implementeringen ut i förhållande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgång respektive motgång i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter från slumpvis utvalda Landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i syfte och frågeställningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i Landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Användarna i en organisation är en avgörande del av organisationens informationssäkerhetsarbete. Det är därför viktigt att användarna inser vilken roll de har i säkerhetsarbetet och förstår varför informationssäkerhet är viktigt. Ledningen i en organisation har det övergripande ansvaret för att införa regler och rutiner för informationssäkerhetsarbete. De bör utforma planer och riktlinjer för hur detta arbete ska bedrivas, vilka sedan ska implementeras i verksamheten och där tillämpas av användarna. Vi har i denna uppsats genom en fallstudie inom Norrbottens läns Landsting undersökt vilka planer och riktlinjer för informationssäkerhetsarbete ledningen tagit fram, hur dessa implementeras i verksamheten samt utifrån detta undersökt hur användarna uppfattar informationssäkerhetsarbetet i sitt dagliga arbete.

Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning..

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från Landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering är Landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående.

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård.

Bakgrund: Läkemedelskostnaderna ökar för varje år, och i Norrbottens Läns Landsting uppgick de under förra året till 152 miljoner kronor. Föregående år gjordes en kassationsstudie i Norrbottens Läns Landsting vilken visade på kostnader för kasserade läkemedel inom Landstingets slutenvård. Detta är en uppföljningstudie. Syfte: Syftet med studien är att: 1) Beräkna kostnaderna för kasserade läkemedel inom slutenvården i Norrbottens läns Landsting genom inventering av samtliga läkemedelsförråd. 2) Samla och beräkna mängd och kostnader för kasserade läkemedel som under en veckas tid har lämnats in till apoteket vid Sunderby sjukhus från sjukhusavdelningarna.

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och Landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och Landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och Landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns Landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i Landstings ? och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen.