Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Föreliggande studie undersöker de fem förbundskaptener som verkar i flick- (F16, F17 och F19), ungdoms- (U23) och damLandslaget i fotboll. Syftet med undersökningen är att skaffa sig kunskap om deras uppfattning om coaching och ledarskap samt undersöka hur förbundskaptenerna coachar och leder under Landslagssamlingarna. Metoderna är intervjuer samt observationer vid matcher och träningar hos samtliga aktuella Landslag. Undersökningen har tagit del av Svenska fotbollförbundets tre styrdokument för utbildning av flick-, ungdoms-, och damspelare på Landslagsnivå, Spelarutbildningsplan från F15 till A-Landslag (2010), Arbetssätt och roller, från F15-U20 (2013) samt Spelarutbildningsplan 2013.Förbundskaptenerna anger att de är formade av sina första år inom idrotten. De har samtliga en lång fotbollskarriär som spelare och tränare.Ledarskapet utgår från spelarnas delaktighet och inflytande. Delaktighet, nyfikenhet och aktivitet är nyckelord för spelarna.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollsLandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollsLandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-Landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta Landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskningär av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapaen djupare förståelse för hur fem Landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety ochsjälvförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenskabasketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starkapåverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom ävenatt hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. Idiskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges påframtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott..

I den här C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framställs i olika länders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjärnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvärdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar från sju olika länder och gjort en djupintervju med Johanna Frändén, journalist på Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader på hur en person eller händelse gestaltas i olika länder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett Landslag eller en klubb eller använder sig av nationella stereotyper kring motståndare och sig själva..

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrLandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera Landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda Landslagen.För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrLandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damLandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrLandslaget.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Inledande problemDet har under ett flertal år skett organisationsförändringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tävling/hoppning. Dessa förändringar har påverkat det Svenska hoppLandslaget, då deras ledning kommit och gått på grund av interna konflikter som pågått mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen för att ge förslag på hur organisationen kan utvecklas, för att återigen få med sig det Svenska hoppLandslaget så att det sportsligt kan hävda sig internationellt. Forskningsfrågan som varit vägledande i denna studie: Hur kan tävling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgångsrikt och hållbart Landslag?SyfteSyftet med studien är att undersöka tävling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjälp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, så att den återigen får med sig Landslaget och sportsligt kan hävda sig internationellt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jämföra kapaciteten på svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som råder gentemot kraven. Under arbetets gång ska följande frågor besvaras: Vilka krav ställs på cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur står sig svenska topp cyklister i jämförelse med referensdata från toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att fastställa vilka fysiologiska egenskaper som kan tänkas utsättas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhåller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (ålder 22 ± 4,36 år, vikt 70,4 ± 2,09 kg, längd 175 ± 5 cm) samt en dam (ålder 21, vikt 58,8, längd 169 cm), samtliga vana med daglig träning samt tävlandes på elitnivå. Studien delades upp i två dagar, fälttester respektive laboratorietester.