Sök:

Sökresultat:

270 Uppsatser om Landskapsarkitektur - Sida 12 av 18

Det sköna landskapet : med antroposofin som inspiration

Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk Landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Att vila i naturen : gestaltningsförslag för en askgravlund på Skogskyrkogården i Stockholm

Detta är ett examensarbete inom ämnet Landskapsarkitektur. Arbetet är ett gestaltningsförslag för en askgravlund på Skogskyrkogården i Stockholm.Syftet med examensarbetet är att göra en gestaltning och att arbeta med ett känslokoncept. Det vill säga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstämning hos besökaren. Förslaget har gått ut på att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar känslorna fridfull och omfamnande. Avsikten är att skapa ett förslag som fungerar med många människors åsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö är och att förstärka detta genom att förmedla dessa specifika känslor till dem som besöker askgravlunden.Utgångspunkten i examensarbetet är ett uppdrag från Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm stad.

Gröna miljöer på skolgården : som plats för utomhuspedagogik

School ground development is becoming increasingly popular in Sweden today and local community settings are also seen as an important resource for education. The debate today raises the question about the whole city?s pedagogic potential. Outdoor education is a pedagogy that comprises outdoor learning with focus on the sensual experiences. Connection to the classroom education is an important part of the pedagogy and so is the place for the tuition.But how should the place for the tuition, i.e.

Gestaltning av stadens utemiljöer - Naturlikt kontra formellt & abstrakt :

In the increasing urban environments and the modern societies demands for sustainability there is a challange in planning cities with a balance between density and a satisfying access of recreational environments. For attractive cities these environments need to be designed to fit every inhabitants? demands and opinions in some way. Increased knowledge and understanding is therefore needed about how different design styles in landscape architecture affect people and the cities. In this bachelor thesis benefits and disadvantages as well as the experience and impact of two fundamental design styles i discussed; naturalistic and formal/abstract design.

Gestaltning och förverkligande av Icehotels utemiljö säsongen 2009/2010

This paper constitutes graduate work at the landscape architecture program at the Department of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. The main purpose of this paper is to create a project from an idea to reality. The place for the project is the environment of Icehotel in Jukkasjärvi in the north of Sweden. Icehotel is a unique hotel concept and each winter a hotel, a church and a bar is built at the area of only ice and snow, and each spring it all melts down and returns to the Torne river. During the project a plan for the environment, in ice and snow, will be made and then a part of it will be built in January 2010. The purpose is to improve the outdoor environment with landscape architecture to enhance the experience of Icehotel and create an exciting entrance to the area.

Pointoftalk : samtalsplatser i stadsmiljöer

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå.Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt.

Marina visioner : nya idéer för småbåtshamnen i ljuset av utveckling, urbanisering och klimatförändring; tillämpat i Rydebäck.

New dwellings and commercial buildings in coastal regions has for some time now been a focal point. Old industrial harbours are regenerated into modern living areas with a recreational purpose. In Sweden the marina has not taken part in this development, thus remained in the monotony and large-scale structures of modernism. This graduation thesis looks upon the marina from a landscape architects point of view, where the marina foremost is a social venue. By revealing and discussing the development of the marina, its design and environmental consequence theories of the marinas future is presented. These theories are later tested upon the costal village of Rydebäck, south of Helsingborg. The thesis is structured in three parts: marina knowledge, proposal and resources. In the first part the historical development of the marina from prehistory time to now is discussed.

Ett gestaltningsförslag för Osmundsbergs kalkbrott

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark. Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Optiska illusioner inom landskapsarkitekturen

My thesis is a combination of theory and practice, where theory is meant to create a context and a background for my interpretation proposal. I wanted to ?access? the ideas that are always in the background of the reasoning which underlies both planning in a larger scale, and the design of a place. I wanted to make a ?work of ideas.? In the process of shaping the proposal, I wanted to be deleted from the site itself.

Designa in, designa ut : social exkludering i det offentliga rummet : en fråga för landskapsarkitekter

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Landskapsarkitektur och gårdskultur : prioriteringar vid ombyggnation av gårdar till flerbostadshus

Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Entré Uppsala : gestaltning av en trafikplats

Ett första intryck är viktigt i alla sammanhang. Det är det första intrycket som påverkar ens kommande uppfattningar. Att ge människor ett bra välkomnande är viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra välkomnande kan man skapa goda förutsättningar till att folk får en god inställning för den plats man kommit till. I dagens samhälle är bilen ett av de vanligaste sätten att ta sig fram på och det är också med bilen som många anländer till nya platser.

Ambition biotop och succession : en studie av nutida naturinspirerad landskapsarkitektur

Fresh Kills park and the The High line park in New York, Downsview park outside Toronto the birch landscape at Shiphol Airport have something more in common than being big new park landscapes.They all include thoughts and images about ecology. These images are neither typically nature picturesque nor typically garden stylish. In Sweden we have the biotopes of Ankarparken, the new design of Kristinebergsparken. At Chelsea Flower Show in England Swedish nature put in a garden format is winning awards. There are some new ecological influence in the air.

Studie av kulturmiljöprogram i tre expansionskommuner nära Stockholm med fokus på landskapet som en helhet

Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, är belägna nära Stockholm och har en hög befolkningstillväxt. I metoden ingår litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska landskapskonventionen är en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.

Gröna planeringsverktyg : en komparativ studie av Grönytefaktorn och BREEAM utifrån ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för säkerställandet av hållbara städer både idag och för kommande generationer. Därför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, även kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebär en bedömning av den miljöpåverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart är hur och om dessa system är tillämpningsbara från ett Landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete ämnar jag att besvara följande frågeställning: Vad skiljer de allt mer frekvent använda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt Landskapsarkitekturperspektiv? Två av de största systemen på den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jämförs med stöd i två aktuella exploateringsområden: Masthusen och Norra Djurgårdsstaden.

<- Föregående sida 12 Nästa sida ->