Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och Landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan Landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära Landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa Landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste Landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens Landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gårdstyper har påverkat Landsbygdens utseende.

Denna kandidatuppsats är skriven inom agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i Sysslebäck samt på vilket sätt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande Landsbygd. Uppsatsen bygger på intervjuer gjorda med personer som driver företag på platsen. För att besvara frågorna har litteratur använts för att kunna göra en analys och förstå vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nätverk, gleshet och ?community? har använts för detta syfte.

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på Landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på Landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och Landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering..

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

This is my final thesis in landscapeplaning at the Swedish University ofAgricultural Sciences (SLU). I discuss howthe countryside should be planned, witha sustainable perspective. In the study Iexamine four important conditions forplanning.The countryside is often defined bywhat it is not which makes it difficult todescribe in general terms. The definition ofthe term countryside in this study is takenfrom the National Rural DevelopmentAgency (Glesbygdsverket). The conclusionis: Planners and scientists should have anunderstanding for the complexity of thecountryside; otherwise there is a risk oflosing the characteristics of the country.The legislation, goals and conventionswhich have an impact on the Swedishcountryside are both national and international.To find out how the settlementdevelopment is dealt with, I havestudied the Swedish building legislations(among others, plan- och bygglagen andmiljöbalken).Similar to the difficulties on finding asuitable definition for the term countryside,it is complex to define the term sustainabledevelopment.

Uppsatsen behandlar ämnet ?Hållbar Landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i Landsbygdskommunen Åtvidaberg..

I denna uppsats har jag undersökt vad egenföretagare på Landsbygden ser som begränsningar i sitt företagande. Intresset för detta område väcktes under kursen entreprenörskap för Landsbygdsutveckling, där Sveriges lantbruksuniversitet gjorde ett samarbete med Uppsala kommun i och med arbetet med deras nya utvecklingsplan. Samarbetet utfördes genom att studenterna höll i ?Landsbygd 2.0? workshops på Uppsalas bygder. Studien utgörs av tre kvalitativa intervjuer med en företagarförening och två egenföretagare.

Detta är en beskrivande uppsats vars syfte är att undersöka och värdera hur kommuner presenterar sin Landsbygd. Vid observation av hur kommuner på sina hemsidor beskriver sina Landsbygdsområden synliggörs vilka värden som tillskrivs Landsbygden. Dessa värden och vilket utrymme Landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till Landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkätundersökning och intervjuer där tjänstemän med ansvar för Landsbygdsfrågor har fått uttrycka sina åsikter om Landsbygdens plats på de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar på en diskrepans mellan tjänstemännens visioner om hur Landsbygden bör presenteras och hur den i dagsläget är presenterad på hemsidorna.

Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från Landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?.

Uppsatsens syfte är att beskriva prisbildningen på bostadsfastigheter i Landsbygdsområden med fokus på tomtstorlekens betydelse. Ett urval av fastighetsdata studeras med hjälp av regressionsanalys. De genomförda regressionsanalyserna har genomgående höga förklaringsgrader och visar ett starkt samband mellan tomtens storlek och fastighetens försäljningspris..

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på Landsbygd utanför vargområde, boende på Landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på Landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en Landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?MetodTvå intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en Landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats.