Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första Landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag.

A qualitative document analysis is used to answer the aim of this thesis that is to find out if the relation between the European Union and Belarus has changed from confrontational to reparational in between the two parliamentary elections that was held in the country in the years of 2004 and 2008. The study focuses on debates from the European parliament in association to the elections in Belarus to see if the rhetoric used in the debates have changed. It is found that the rhetoric used in the European parliament after the 2004 election in Belarus are extremely confrontational and the members of the debate expresses their thoughts of Belarus in a rather harsh way. It has also been found that the rhetoric used in the European parliament after the 2008 election in Belarus are more diplomatic and have the tendencies of a warmer relation to Belarus although there are still some confrontational views among the members..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur medvetna yrkesverksamma lärare är om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de använder den för att nå ut till sina elever. Fokus ligger på ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och även hur lärarna ser på sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lärare i olika delar av Landet. Lgr 11 fastslår att lärarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svårtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende på vilken klass man har framför sig och varierade beroende på om man var ämneslärare eller klasslärare, det visade sig också att lärarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lärarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste. Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av Landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inLandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av Landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar, skogssamebyar och av koncessionssamebyar.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av Landet. Huvudfrågan är hur representationen av Landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010.

Regimen i Iran är i denna stund utsatt för stor press från USA och EU3 som vill få regimen att avbryta dess kärnteknikprogram. USA hävdar tillsammans med de europeiska stormakterna att det iranska kärnteknikprogrammet inte har fredliga syften, istället menar de att det används som kamouflage för att utveckla kärnvapen. Iran menar att påståendena är osanna och att Landet är i behov av kärnenergi i takt med att deras befolkning snabbt expanderar. Syftet med vår uppsats är att bringa klarhet kring problematiken. Därför fokuserar vi på att undersöka Irans motiv för respektive emot ett anskaffande av kärnvapen.

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i Landet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svältkatastrofen på Afrikas horn 2011 utvecklades och förändrades från en månad innan och en månad efter att FN den 20 juli samma år förkunnade att området var drabbat av svält. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förändrades efter 20 juli för att sätta dagens rapportering i förhållande till tidigare rapportering av svältkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen är avgörande för omvärldens respons.I denna uppsats ställs fyra forskningsfrågor; Hur förändrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhållande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhåller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa ämnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?På vilket sätt skiljer sig rapporteringen åt innan och efter 20 juli 2011 i förhållande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna Landet in i artikeln, det vill säga vilken form av uppmärksamhet får Landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras på ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkänsla hos en publik som blivit mättade av en viss typ av rapportering). Denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jämföra data mellan de båda länderna på ett konkret sätt. Därefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de båda länderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och således visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket är i linje med teorierna om katastrofrapportering.

Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i Landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen.

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

IntroduktionTaktil massage och beröring börjar på flera håll i Landet användas som enomvårdnadshandling, vilket upplevs som positivt av både patient och vårdare. Huruvida detär beröringen eller närheten som ger de goda effekterna är inte bevisat.SyfteSyftet var att belysa betydelsen av taktil massage och beröring som en del avomvårdnadsarbetet.MetodDetta är en litteraturstudie, baserad på 12 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna Cinahloch PubMed samt via manuell sökning.ResultatPatienten upplever sig sedd och bekräftad, finner lugn och ro samt får en ökad livskvalitetvia beröring. Dessutom främjar beröring en god relation mellan patienten och vårdaren.Vårdaren måste få stöd från kollegorna för att kunna ta sig tid att ge beröring.DiskussionResultatet från vår studie stämmer väl överens med bakgrund och tidigare forskning. Vihävdar dock att fortsatt forskning bör ske för att se om det är beröringen eller närheten somger de goda resultaten på välbefinnandet..

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya Landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..

Runtomkring i Landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Sverige har ett varierande klimat genom hela Landet och på grund av det varierar även växtmaterialet. Beroende på vilken härdighetszon som man befinner sig i, skiftar även sortimentet bland växterna. I de nordligare zonerna är sortimentet mycket mindre än vad det är i södra Sverige. Genom det här arbetet är tanken att noggrant ta reda på vad det finns för växter i norrland, närmare bestämt Umeå stad i härdighetszonen V. Utifrån det redovisas sedan ett förslag på lignoser som kan berika platsen.Arbetet har avgränsats genom att fem olika grönområden valdes ut och därefter studerades inom den givna platsen.