Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fÄtt en gedigen musikutbildning pÄ Blindinstitutet Tomteboda nÀr han vid 15 Ärs Älder beslöt att prova pÄ en karriÀr som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete pÄ Sveriges Radio, dÀr han fick anstÀllning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin nÄgot Àldre kamrat frÄn Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började ocksÄ fÄ spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populÀr framför allt för sitt sÀtt att spela boogie-woogie. PÄ somrarna gjorde han turnéer pÄ landsbygden bl a med sÄngaren Chris Dane. Hans framgÄngar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under Ären 1952-54.

Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 Är (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanstÀlla dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen pÄ densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade stÀllningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfÀlligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förstÄelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som Àr anvÀndbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. .

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur en akustisk mÀtning gÄr till. MÀtningarnas resultat anvÀnds för att se om lokalen uppfyller de krav som stÀlls pÄ de olika parametrarna för lokalens ÀndamÄl. Parametrarna Àr efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sÄdan mÀtning krÀvs bÄde teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi lÀste i en hel del litteratur om Àmnet akustik och hur man genomför en akustisk mÀtning. Vi gjorde ett antal mÀtningar i olika lokaler pÄ skolan, lokalerna som vi valde att mÀta i var konsertsalen och studion.

Denna rapport kommer att behandla konstruktion och design av ett smÄskaligt portabelt solvÀrmesystem. Rapportens första del Àr en teoretisk referensram som ligger till grund för byggandet av en prototyp av den behandlade solvÀrmetypen som har testats för att se vilken prestanda som uppnÄtts och hur systemet förhÄller sig till en given mÄlfunktion. Prototypen togs fram med hjÀlp av produktutvecklingsmetodik, vilken Àven finns utförligt förklarad i rapporten. Verkningsgraden för den byggda prototypen berÀknades efter tester till 65 % och Àr dimensionerad för 70 liter vatten. SolvÀrmesystemet som uppvÀrmningsalternativ och dess konkurrenskraft bland andra uppvÀrmningsalternativ har ocksÄ studerats och slutsatsen dragits att solvÀrme har mÄnga miljömÀssigt positiva aspekter men lÄng pay off-tid per utvunnen kWh vilket gör att det kan anses som ett mindre attraktivt alternativ i Sverige jÀmfört med lÀnder med högre solinstrÄlning..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka om system byggda pÄ TETRA standard kan förbÀttra kommunikationssituationen för public safety myndigheterna pÄ en operationell nivÄ. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie. Vi genomförde fyra intervjuer pÄ brandstationer i Finland samt tog del av en rapport frÄn en pilotstudie i Norge. Alla har gemensamt att de har gÄtt frÄn ett analogt radiosystem till den digitala standarden TETRA. Den empiriska undersökningen visade att stora förbÀttringar dÀrigenom kommit till pÄ omrÄdena tÀckning, samverkan, samband och sÀkerhet, samt att nya möjligheter vÀxt fram vilka inte funnits med tidigare analoga system.

Kv. Sandhamn heter projektet, dÀr jag utförde min verksamhetsförlagda praktik och det var totalt sjuttio lÀgenheter byggda till en bestÀllare, som i detta fall Àr FamiljebostÀder. Projektet Àr en totalentreprenad dÀr HMB Construction AB Àr totalentreprenör. Jag har valt att avgrÀnsa mig till att undersöka samordningen mellan bygg- och underentreprenörer, endast pÄ HMB Constructions AB. Anledningen till det hÀr arbetet var att se hur samordningen fungerar mellan bygg- och underentreprenörer.Genomförandet av detta arbete har sin grund i en frÄgeenkÀt som jag delat ut till sex olika entreprenörer.

Detta examensarbete Àr utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping och Àr ett led i den treÄriga byggingenjörsutbildningen. Rapporten gjordes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Syftet var att öka möjligheterna för personer att kunna bo kvar i sin bostad, s.k. kvarboende, genom ett förÀndrat basutformningsprogram.Ett basutformningsprogram Àr utökade krav pÄ tillgÀnglighet och anvÀnds vid om- och nybyggnation. TillgÀngliga bostÀder blir allt viktigare i och med att antalet Àldre i Sverige blir fler och fler.

Denna rapport beskriver hur tillgÀnglighet och anvÀndbarhet beaktas genom byggprocessen och hur det kan förbÀttras. TillgÀnglighet och anvÀndbarhet behövs dÄ mÄnga i vÀrlden Àr drabbade av funktionsnedsÀttningar av olika slag. De vanligaste funktionsnedsÀttningarna som pÄverkar den byggda miljön beskrivs för en djupare förstÄelse för Àmnet. Att ha en funktionsnedsÀttning innebÀr ofta att man pÄ grund av den byggda miljön blir begrÀnsad i sin vardag. Att kunna ta del av vardagen pÄ lika villkor som alla andra Àr en mÀnsklig rÀttighet och nÄgot som ska visa sig i den fysiska miljön.

Denna rapport Àr en studie av en pÄbyggnad om tvÄ vÄningar i Stockholms innerstad. PÄbyggnaden Àr en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning frÄn stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya tÀta, miljövÀnliga och varierande stadsmiljöer vÀxa fram med en blandning av bostÀder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bÀttre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtÀtning till redan bebyggd mark ökar förutsÀttningen för hushÄllning med mark och grönomrÄden. FörtÀtningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostÀder och verksamheter.FrÄn och med 1 januari 2004 kan fastigheter Àven begrÀnsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym pÄ befintlig bebyggelse.

Dagens stÀder Àr byggda och formade med en stor ojÀmnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar lÀngs med vÀgar fungerar endast som förrÄd Ät bilar. Gator har blivit transportstrÀckor utan nÄgon riktig identitet.Hur kan vi Äterta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger pÄ hur man genom smÄ förÀndringar pÄ flera olika platser kan ta tillvara pÄ de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet Àr att skapa en grogrund för en stadsutveckling pÄ en grÀsrotsnivÄ och som sedan kan pÄverka i vilken riktning vÄra stÀder utvecklas och förÀndras. MÄlet Àr att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli nÄgot nytt och berikande Ät staden som helhet..

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.

Syftet i denna uppsats Ă€r att fĂ„ djupare förstĂ„else för studenters visioner angĂ„ende det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strĂ€van Ă€r ocksĂ„ att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur makt pĂ„verkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gĂ€llande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet Ă€r insamlat genom intervjupromenader i campusrummet pĂ„ Åbo Akademi i Finland, frĂ€mst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen Ă€r uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjĂ€lp av Henri Lefebvres rumstriad.

Syftet med fördjupningsarbetet Àr att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde. Arbetet har haft en utgÄngspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna Àga rum krÀvs att tre faktorer Àr uppfyllda; en motiverad gÀrningsman, ett objekt eller offer samt tillfÀlle att begÄ brottet. UtifrÄn det talar man om tvÄ typer av brottsförebyggande. Dels sÄ kallad social prevention, det vill sÀga att pÄverka mÀnniskor genom olika sociala ÄtgÀrder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsomrÄden som gör det svÄrare att begÄ brott.

EnergifrĂ„gan har fĂ„tt mer och mer uppmĂ€rksamhet. Hur mycket energi som anvĂ€nds till uppvĂ€rmning har stora miljömĂ€ssiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger vĂ„ra smĂ„hus och de regler som styr energiĂ„tgĂ„ngen har varierat över Åren.ÅtvidabergstakvĂ„ningar Ă€r ett företag som utför pĂ„byggnader i form av nya takvĂ„ningar till smĂ„hus. Det var ÅtvidabergstakvĂ„ningar som kom med initiativet till studien och metoden att sĂ€tta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvĂ„ningar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ges en bild av hur energiĂ„tgĂ„ngen förĂ€ndras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förĂ€ndrats över Ă„ren. Resultatet av rapporten Ă€r en energiberĂ€kning som redovisar energiĂ„tgĂ„ngen i W/m2 för typhusen med och utan takvĂ„ning för att se hur energiprestandan förĂ€ndras.EnergiberĂ€kningen visar att Ă€ldre hus fĂ„r en bĂ€ttre energiprestanda med takvĂ„ningar Ă€n utan.