Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Lakoff - Sida 1 av 1

Metaforer : När ordet betraktas som metafor

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

Att få ihop livspusslet : Konceptuella metaforer och bildspråk i debatten kring föräldraförsäkring

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Ta sig i kragen : En kvalitativ studie om relationen mellan samarbetsprincipen, metaforer och liknelser i samtal

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

Metaforer i Ciceros Pro Caelio

Syftet med denna uppsats är att utifrån Lakoffs och Johnsons metaforteorier i Metaphors We Live by (1980/2003) undersöka vilka typer av metaforer Cicero använder sig av i Pro Caelio..

Jakten på det nya : tankeexperiment och idéer i ett föränderligt vetande

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

Protestretorik : En studie av kroppen som ett retoriskt medel under demonstrationen i Båstad 1968

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Gränsvärdesbegreppets framställning i gymnasiematematikens läroböcker : En undersökning av förutsättningarna för gränsvärdesbegreppets förståelse i matematikläroböcker

I denna uppsats undersöker och analyserar jag gränsvärdesbegreppets framställning i svenskaläroböcker för gymnasieskolan. Utifrån Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och Núñez (2000) kognitiva idéutvecklingsteori studerar jag vilkaförutsättningar för förståelse som ges utifrån läroboksinnehållet. I uppsatsen studeras även de styrdokument som legat till grund för dagens läroböcker och i dessa noteras hur gränsvärdesbegreppet har fått allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet åter nämns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av läroböcker konstateras att skillnaden visserligen ärstor på hur mycket plats gränsvärdesbegreppet får i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens läroböcker har en otillräcklig framställning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrån dessa skaffa sig förståelse för begreppet..

Språk som maktutövningsmedel En studie om försök att rättfärdiga Operation Iraqi Freedom

The purpose of this study is to investigate the way George W. Bush used the language as a means to exercise power in an attempt to justify Operation Iraqi Freedom. The theories used to answer the purpose are discourse analysis and three different moral metaphors that are applied on the data.The collected material for the metaphors is constituted of cognitive linguistic books from prominent linguists, such as George Lakoff, Alan Cruse and William Croft, and the material for the discourse analysis is also collected from prominent discourse analysts such as Michél Foucault and Norman Fairclough. The official White House website provides the material for my data. The scientific method used in this study has been qualitative text analysis where the hermeneutic approach has been an essential part of it.The main question: In what way did George W.

??? Paus. Det är paus. Det blir paus. : Om tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

Invandrarprat och skam: en kvalitativ studie av retorikens betydelse

The purpose of this enquiry was to study how the rhetoric about immigrants (invandrarprat) influences the interpretation of reality in regards to new swedes. The study was conducted with the help of qualitative interviews with eight new swedes who, apart from their country of origin, by Swedish social standards would be considered average. Two questions were examined for the purpose of this study:1. How do new swedes react to rhetoric about immigrants?2.

Lånefest och skuldsjuka : Framställningen av eurokrisen i Grekland och Irland i svensk opinionsjournalistik 2009-2011

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.