Vi vill med denna uppsats undersöka och belysa hur företagens miljöarbete ser ut. Vidare kommer vi att beskriva och förklara hur miljöarbetet redovisas och vem det riktas till.Miljöproblemen runt om i världen blir mer och mer uppmärksammade, vilket har lett till att såväl privatpersoner som företag har förstått innebörden av sitt handlande. Denna insikt har inneburit att företagen har börjat ifrågasätta sitt miljöarbete och hur detta ska redovisas. Eftersom det i dagsläget saknas konkreta regler för detta ser arbetet och redovisningen mycket olika ut. Det går att diskutera om ett välutvecklat miljöarbete kan leda till fördelar för företaget.Studien baseras på ett hermeneutiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats.

Titel Tilläggsarbete ? Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i Handelsrätt, 15 hpFörfattare Fredrik HåkanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord Tilläggsarbete, ÄTA-arbete, standardavtal, KonsumenttjänstlagenProblem Köp av tjänster för reparationer och tilläggsarbeten har länge skapat problem för bostadsrättsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjänster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrättsföreningar. Ett problem blir då när ÄTA-arbeten får utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra vilka regler som gäller vid ÄTA-arbeten och köp av tjänster vid kommersiella avtal, alltså näringsidkare till näringsidkare.Metod Vi använder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rättsfall från HD. Utifrån detta kommer vi att beskriva vår tolkning av lagtexten för att förstå bakgrunden till paragraferna, alltså den rättsdogmatiska metoden.

Företag med redovisade underskott från tidigare år kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjämning mot framtida vinster under obestämd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrätten utnyttjas på ett icke önskvärt sätt tillämpas dock inskränkande spärregler vid ägarförändringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar på neutralitetsprincipen med målsättningen att skattemässiga konsekvenser inte ska inverka på olika beslut. För att spärreglerna ska vara neutrala krävs således att de samverkar och likvärdigt begränsar rätten till underskottsavdrag vid olika spärrutlösande situationer. Spärreglernas inbördes systematik utreds således i uppsatsen.Spärreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans måste först utredas hur de tillämpas enskilt.

Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen.

Vindkraften är en snabbt växande energikälla i Sverige och hjälper till att uppnå det uppsatta målet att 50 % av den slutgiltiga energianvändningen ska vara från förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften kräver en god planering då en ändring av markanvändningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjällområden med hjälp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel används Västerbottens och Jämtlands län. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

Arbetet har analyserat vilka rättigheter och skydd elever har när de blivit utsatta för kränkning eller diskriminering, med extra fokus på elever med funktionsnedsättning. De är mer utsatta än elever utan funktionsnedsättning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgång än andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förändringar som skollagen genomgått de senaste 20 åren påverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rättigheter elever och vårdnadshavare har när någon bryter mot lagen. Metoden som har använts är den rättsdogmatiska metoden och arbetet har utgått från lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgått mest från lagtext och förarbeten då det endast finns ett fåtal rättsfall inom det aktuella området.

Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning.

Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemsländer.En av grundtankarna med EU:s inre marknad är att genom konkurrens uppnå ekonomisk effektivitet, så även på det arbetsrättsliga området. På arbetsrättens område finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrättsliga lagstiftningen nått olika nivåer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har därför kommit att läggas på sociala motsättningar. Det är med andra ord inte längre självklart att ge ekonomiska hänsyn företräde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebär en intresseavvägning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor.I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud.