Mycket har hänt runt lagstiftningen kring våldtäkt sedan den infördes i Sverige på 1200-talet. Då var våldtäkt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag är våldtäkt ett brott mot kvinnan och över hennes rättigheter att bestämma över sin egen sexualitet. År 2003 anmäldes cirka 2560 våldtäkter men endast 12 procent av de våldtäkter som skedde inomhus ledde till åtal. Syftet med detta arbete är att jämföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som är tänkt att börja gälla från den första april 2005.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

Mathias Frohm och Tobias Södergren har skrivit ett fördjupningsarbete om möjligheterna att förverka fordon enligt TBL 7§. Arbetet går igenom lagstiftningen, propositionerna och praxis..

Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan även miljöorganisationer skall ha tillgång till rättslig prövning. Det uttryck som används i konventionstexten är access to justice. Även den europeiska gemenskapen är part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rättssystem, dock inte fullständigt. Sverige har gjort vissa mindre ändringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som ställs enligt såväl Århuskonventionen som EG-rätten.

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet.

Barn som bevittnar våld i nära relationer har kommit att uppmärksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste åren. Lagstiftningen har ändrats så att barn som bevittnar våld i en nära relation har rätt till brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen och i socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnar våld i en nära relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskärpningsgrund år 2003. Den anger att det som försvårande omständighet särskilt ska beaktas att brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

Uppsatsens är en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB används i praktiken i förhållande till de motsättningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsättningar kan leda till. För detta ändamål har frågan om hur tillämpningen förhåller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Värdepapperisering av bolån är en vanligt förekommande finansieringsmetod i USA, vilket är det land som leder utvecklingen. Idag omfattar värdepapperisering i USA en utstående summa på 21 000 Mdr kronor. I Sverige har utvecklingen av metoden inte varit lika omfattande. Detta kan ha sin grund i den rådande lagstiftningen i Sverige som skiljer sig ifrån lagstiftningen i de flesta andra länder. För att utveckla marknaden för värdepapperisering har det därför framtagits ett förslag till lagändring, där huvudinnebörden är att metoden slipper kapitaltäckningskrav.

Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv.Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv.Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop.

Från och med år 2008 är sjukförsäkringen tidsbegränsad och den försäkrades arbetsförmåga bedöms gentemot successivt hårdare krav vid fasta tidsgränser inom ramen för den så kallade rehabiliteringskedjan. I den här uppsatsen utreds ur ett rättssäkerhetsperspektiv de rättsregler som leder till att individer får lämna sjukförsäkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter från förarbeten ställs mot uppgifter från doktrinen. Arbetslinjens inverkan på sjukförsäkringens utformning undersöks. De insatser som sätts in av de båda myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lämnat sjukförsäkringen redogörs för.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor på en akutmottagning angående papperslösas tillgång och rätt till vård. Papperslösa är en benämning på personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nämner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig Hälso- och sjukvårdslagen rätt till omedelbar vård. På Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska värdegrund och de mänskliga rättigheterna står i konflikt med lagstiftningen.