Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare talar om att de hanterar delgivning av information till barn om att de är föremål för en utredning hos socialtjänsten. Frågeställningarna gällde huruvida socialsekreterarna säger att de delger barnen information samt hur bristande information påverkar samtalet med barnet, och även hur socialsekreterarna resonerar kring lagstiftning och etik i dessa frågor. Teoretiska utgångspunkter var Harold Öv-reeides kommunikationsteoretiska perspektiv, etisk teori och lagstiftningen. Metoden var kva-litativ och djupintervjuer i form av två fokusgrupper genomfördes. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering där centrala teman i den utskrivna intervjutexten eftersöktes.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning som revisorn anser att han eller hon kan utföra rådgivning utan att den oberoende ställningen påverkas av ett självgranskningshot. Vi tillämpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvägagångssätt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vårt explorativa syfte. Vi har använt oss av revisionsteori. Vi har lagt stor vikt vid beskrivning av teorier kring oberoende och olika lösningsmodeller för att komma förbi agentproblematiken vid revision. Det verkar som att oberoendebegreppet är väl förankrat hos revisorerna.

Som en pilotstudie för Göteborgs miljöförvaltning har vi undersökt ett förenklat sätt att do-kumentera egenkontrollens kritiska styrpunkter enligt HACCP (?Hazard Analysis Critical Control Point?) -principerna för säkrare livsmedelshantering utifrån lagstiftningen som trädde i kraft 2006. Det sätt vi har studerat utgår ifrån Food Standard Agency, Englands motsvarig-het till Livsmedelsverket, sätt att dokumentera i handlingen ?Safe food better business?.I undersökningen lämnades blanketter ut till fyra offentliga måltidsverksamheter i två av Gö-teborgs stadsdelsnämnder. Dessa blanketter har sedan fyllts i av berörd personal under två veckor i samband med att de har använt sitt befintliga egenkontrollprogram för säkrare livs-medelshantering.

Uppsatsen ger en generell överblick över de regler rörande arbetstagarinflytande som aktualiseras för målbolag vid en aktieöverlåtelse. Den centrala lagstiftningen på området, medbestämmandelagen, reglerar enbart förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att aktieägarna i ett företag inte omfattas av medbestämmandelagen och att frågor som beslutas på ägarnivå i princip faller utanför de anställdas rätt till inflytande. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka alternativa vägar till arbetstagarinflytande som återstår för målbolaget vid en aktieöverlåtelse. Fokus ligger främst på utvecklingsavtalet, ett medbestämmandeavtal slutet mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige samt Privattjänstemannakartellen.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL.

Det har länge debatterats huruvida de svenska skattetilläggsreglerna är förenliga med de krav som Europakonventionen ställer upp i artikel 6. Efter att Sverige blev fällda av Europadomstolen i fallen Janosevic mot Sverige och Västberga Taxi AB & Vulic mot Sverige har regeringen gjort justeringar i skattebetalningslagen och taxeringslagen, med syfte att göra den svenska lagstiftningen förenlig med Europakonventionens krav. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka om den nya lagregleringen är förenlig med Europakonventionens artikel 6 eller om Sverige riskerar att fällas ytterligare fler gånger av Europadomstolen rörande det svenska skattetillägget. Vi har använt oss av en rättsdogmatisk metod som innebär att vi har använt oss av lagstiftning, förarbeten, praxis och befintlig doktrin för att undersöka vårt syfte på bästa möjliga sätt. Vi undersökte den framförda kritiken mot den nya lagregleringen samt de punkter där Sverige blev fällda av Europadomstolen.

Äganderätten mellan makar har sedan långt tillbaka varit föremål för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rättvisa mellan makar. Dold samäganderätt till fast egendom utgör ett exempel på försök till att utjämna äganderätten mellan makar, och innebär att make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet kan bli samägare. Förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att makarna haft för avsikt att gemensamt äga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samäganderätt ändå anses föreligga, om make som gör anspråk på dold samäganderätt ekonomiskt bidragit till förvärvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU.

Stockholm lider idag av omfattande bostadsbrist och ständigt ökande befolkningsmängd. För att möta detta ökande behov av bostäder i Stockholm finns en nödvändighet i att utforska nya vägar till att åstadkomma detta. Här finns en unik möjlighet till en förtätning av staden genom att utnyttja Stockholms stora vattenarealer för att bygga flytande bostäder.Som alternativ till den traditionella byggkonsten ämnar examensarbetet till att demonstrera de kvaliteter som finns med att bo på vatten genom att utforma ett attraktivt bostadsområde med flytande konstruktion. Projektet illustreras i det tidigare hamnområdet vid Liljeholmskajen i Årstadals hamn, Stockholm. För att åstadkomma detta utförs fallstudier på olika typer av flytande konstruktioner som finns på den svenska marknaden för att fastställa de bästa konstruktionslösningarna som leder till färdiga förslagshandlingar.Resultatet visar att ett flytande bostadsområde är genomförbart med dagens teknik som ett sätt att förtäta staden.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Mut- och bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt.

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen..

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.