Sökresultat:
816 Uppsatser om Lagstiftningen LSS - Sida 14 av 55
Konkurrensbegränsande samarbeten - en bevisfråga
Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.
En studie av gränsdragningsproblem kring arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen : A study of the problems surrounding the employer conception
I början av århundradet arbetade många under ett uppdragsliknande förhållande för att i efterkrigstiden förändras till att den form de flesta arbetade i och strävade efter var en anställning. Hela den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på att skydda de anställda och utgår ifrån att alla har en tillsvidare anställning. Arbetsmarknaden har de senaste årtiondena förändrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förändring är till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer är att fler vågar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anställningar för att få omväxling i arbetet.
Humankapitalet i årsredovisningen?: en fallstudie av två IT-företags synpunkter
Diskussionen om att åskådliggöra humankapitalet i årsredovisningen är i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiområdet och framväxten av kunskapsföretag har medfört att humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frågan är om humankapitalet skall redovisas i balansräkningen eller om humankapitalet bara skall åskådliggöras som tilläggsinformation. Det handlar om att på ett rättvisande sätt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets värde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar två IT-företags synpunkter angående redovisning av humankapitalet i årsredovisningen.
Djurskydd: En rättslig jämförelse mellan två nordiska grannar
Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.
Strandskydd: Tolkning av upphävande- och dispensregler
Uppsatsen har syftat till att undersöka och kartlägga den rättsliga regleringen av strandskyddet i allmänhet och reglerna om dispensfrågor i synnerhet. Fokus i denna uppsats har därför varit att ingående redogöra för de olika dispensmöjligheterna som sedan 2009 finns angivna i lagtext. Syftet har även varit att kortfattat beskriva strandskyddets historiska utveckling. Undersökningen har genomförts genom att studera aktuell lagtext för området, samt undersöka förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet har främst visat på ett ökat inflytande för kommuner vad gäller dispensprövningar.
Mutbrott och bestickning. En lagteknisk analys av brottsbalkens korruptionsbestämmelser
I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestämmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjänsteutövningen ta emot, låta åt sig utlova eller begära muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lämna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.
Skillnader i bedömningar av insatser : Ett könsperspektiv
Lagstiftningen skall garantera att alla är lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhändertas utifrån olika grunder och enligt olika normer. Den här studien har fokuserat på skillnader i bedömningar av insatser utifrån ett könsperspektiv. Syftet med den här studien har varit att undersöka socialsekreterares åsikter, normer, värderingar och erfarenheter gällande sin egen syn på tvångsomhändertaganden utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät som vart kopplad till två identiska vinjetter.
En fallstudie om miljöcertifieringens betydelse vid företags val av leverantör
Miljön är en viktig del i dagens samhälle och den tvingande lagstiftningen ställer stora krav på företagens miljöarbete. En miljöcertifiering enligt ISO 14001 är frivillig för företagen att använda sig av och syftar till att förbättra företagens miljöarbete. Med ISO 14001 följer även stora kostnader i både pengar och tid. Företagen i vår undersökning vilka inte är certifierade anser att fördelarna inte överväger kostnaderna men trots detta försöker de driva sin verksamhet så miljövänligt som möjligt. Ett företag måste kunna konkurrera på sin marknad och i sin tur uppfylla de krav som deras kunder ställer.
Barnets bästa - vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist
I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt
t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?.
Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.
Hållbarhetsredovisning : en studie kring användbarhet och lagstiftning
Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag.
Matsvinn i butik - hur påverkar livsmedelslagstiftningen?
Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.
Könsdiskriminerande marknadsföring: Finns det behov av lagstiftning?
Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen har varit att göra en rättsutredning kring den aktuella frågan om stötande och könsdiskriminerande reklam. Genom att använda oss av traditionell juridisk metod har vi kartlagt hur lagstiftningen kring diskriminerande marknadsföring ser ut. Arbetet beskriver att MFL inte kan tillämpas på könsdiskriminerande reklam eftersom det skulle strida mot lagens huvudsakliga syfte som är att endast skydda näringsidkare och konsumenter i deras egenskap som dessa. Ingen hänsyn tas till den personliga integriteten. MFL är bara tillämpbar på den kommersiella marknadsföringen vilket leder till att all annan marknadsföring faller utanför lagen.
En relationsmarknadsföringsstudie av Premium Wines Vinklubb
A1278Undersökningen behandlar Premium Wines vinklubb och ger förslag på hur den kan utvecklas med hjälp av de två första stegen i Stephan Butschers trestegsmodell. Lojalitetsprogram blir alltmer populära, men för ett alkoholimportföretag som det undersökta gäller andra förutsättningar då man begränsas av lagstiftningen. Därför gäller det att förlita sig på bra förmåner med högt uppskattat värde hos medlemmarna istället för enbart monetära förmåner.Premium Wines kundklubb har kartlagts genom intervjuer med klubbens Chief Inspector, som även medverkat i en brainstormingsession för att få fram möjliga förmåner. Därefter har en enkät med poängsättning av förmånerna besvarats av klubbmedlemmar under en vinprovning.Premium Wines nuvarande förmåner fick höga poäng, liksom ett antal av dem som tidigare övervägts. En vidareutveckling av klubben, som startade 2003, är planerad, och de områden företaget bör koncentrera sig på är förutom förmånerna rekrytering av nya medlemmar, datainsamling, kommunikation med medlemmarna och olika sätt att få intäkter från klubben..
Fri rörlighet för tjänster : En EG- och arbetsrättslig studie
Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning..
Vem äger den svenska vargen? : - en rationell analys av Sveriges försvar av lokal acceptans
När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester..