SammanfattningTitel: Flexibilitet utan grĂ€nserFörfattare: Anders SpĂ„ngmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin LĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om intervjupersonerna anvĂ€nder sig av nĂ„gra strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i sĂ„ fall vilka dessa strategier Ă€r. Studien syftar Ă€ven till att diskutera hur dessa strategier förhĂ„ller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sĂ€tten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger pĂ„ Ă„tta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebĂ€rande att de sjĂ€lva kan pĂ„verka var och nĂ€r deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgĂ„ngspunkt i tidigare forskning inom omrĂ„det.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssĂ€ttet kan innebĂ€ra mĂ„nga konsekvenser för individen.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Den 12 juni 2014 lÀmnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebÀr att svenska bolags tidigare Ärs underskott ska reduceras till hÀlften. FramstÀllningens syfte Àr att utreda huruvida denna reducering stÄr i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare Ärs underskott frÄn en nÀringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska stÀllningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förstÄelse av hur en etisk kultur uppstÄr och vidmakthÄlls i en arbetsgrupp. För att uppnÄ detta syfte skulle vÄr frÄgestÀllning ge svar pÄ hur en arbetsgrupp beskriver vilka svÄrigheter som kan uppstÄ under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstÄr och vidmakthÄlls. VÄrt metodval var kvalitativt. För att inhÀmta empirisk data anvÀnde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för nÀringsidkare att vÄrda, vÀrna och skydda sina varumÀrken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumÀrkesrÀttens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och pÄ EG-rÀttslig nivÄ Àr kravet pÄ sÀrskiljningsförmÄga juridiskt grundlÀggande för varumÀrkesrÀttens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumÀrken bÄde i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prÀgel pÄ sÀrskiljningsförmÄgan varierar beroende pÄ vilken kategori dÄ det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmÀssiga och fantasinamn som kategorier pÄ varumÀrkesnamn. VarumÀrkesdegeneration innebÀr att varumÀrkets sÀrkskiljningsförmÄga gÄr förlorad, vilket gör varumÀrket till en allmÀn generisk beteckning.

Uppsatsen syftar till att utreda tvÄ skatterÀttsliga frÄgor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande frÄn Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. FrÄgorna Àr om terminer och terminsavtal utgör vÀrdepapper och om eventuella förfoganderÀttsinskrÀnkningar i dessa avtal har betydelse för förmÄnsbeskattningen. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr beslutet frÄn Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det dÀrtill hörande förhandsbeskedet frÄn SkatterÀttsnÀmnden.UtifrÄn de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som vÀrdepapper. Begreppet vÀrdepapper Àr inte definierat i lagtext men utifrÄn praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utlÀsas att terminsavtal uppfyller de krav som stÀlls pÄ en klassificering som vÀrdepapper. NÀr det gÀller beskattning av en förmÄn krÀvs det att den anstÀllde förvÀrvar ett vÀrdepapper, annars utgör rÀttigheten en personaloption.Författaren anser att dÄ ett terminsavtal ingÄr i ett incitamentsprogram sÄ representerar det ett ekonomiskt vÀrde för den anstÀllde som ska förmÄnsbeskattas.

Denna uppsats utreder rÀttslÀget avseende anstÀllningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk Äterblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gÀllande innan lagen om sÀrskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trÀdde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur nÄgraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gÀller artistkontrakt, ser pÄ utvecklingen av ASINKsamt dess tillÀmpning.A-SINK tillÀmpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegrÀnsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?artister? avlönas enligt speciella skatteregler.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av LantmÀteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det Àr med ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförrÀttningar samt anledningen till att sakÀgare vÀljer att anvÀnda ombud och bitrÀden. En studie har genomförts genom en datainsamling frÄn tvÄ olika lÀn, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av bÄde statliga och kommunala lantmÀteriförrÀttningar som registrerats under 2010. Studien ligger Àven till grund för en enkÀtundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför mÄnga sakÀgare vÀljer att anlita professionella ombud dÄ detta innebÀr en kostnad som sakÀgaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade pÄ att det i Stockholm lÀn förekom externa ombud och bitrÀden, dvs. ombud/bitrÀden vilka inte redan var sakÀgare i förrÀttningen, i 4 % av de registrerade förrÀttningarna under 2010.

Sveriges lagstiftning rörande det generella biotopskyddet har uppmÀrksammats under det senaste Äret i och med Jordbruksverkets undersökning om biotopskyddet och dess effekter pÄ det svenska landskapet. Stenmurar Àr rikligt förekommande i Falbygden, och har anklagats för att vara orsaken till nedlÀggning av lantbruksverksamheter. Landskapet i bygden Àr kuperat, med smÄ och svÄrbrukade skiften vilket försvÄrar lantbrukarnas arbete pÄ Äkrarna, det diskuteras ge sÀmre förutsÀttningar för ekosystemen och den biologiska mÄngfalden att överleva i de svenska landskapen. Samtidigt som jordbrukspolitikens mÄl om att skydda höga natur- och kulturvÀrden och traditionella landskap har fÄtt ett ökat intresse under de senare Ären, strÀvar lantbrukare trots allt fortfarande i en produktionsbaserad marknadsekonomi. Stenmuren verkar som Àr ett av de sju landskapselement som omfattas av biotopskyddet och Àr genom restriktioner skyddade i odlingslandskapen. Murarna Àr beroende av en kontinuerlig skötsel, vilken försvinner i och med nedlÀggning av jordbruk.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anstÀllda finns en som avviker frÄn de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig frÄn de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren nÄgon rÀtt att förvÀrva aktier utan endast ger en rÀtt till en kontant slutreglering vid en bestÀmd framtida tidpunkt. Skatteregler som gÀller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda beskattningskonsekvenserna för sÄvÀl företaget som den anstÀllde.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bÀsta? i vÄrdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var Àven se till hur barns talerÀtt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn den traditionella juridiska metoden. Barnets bÀsta har med Ären blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som Àr bÀst för dem.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgÄngspunkt i rÀttsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjÀlp av skadestÄndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn Àr skadestÄndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr traditionell juridisk metod för att hantera de rÀttskÀllor som anvÀnds som grund för uppsatsen. De rÀttskÀllor som framför allt anvÀnts i uppsatsen Àr lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella omrÄdet. Slutsatser: Revisorns skadestÄndsansvar i utomobligatoriska förhÄllanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § stÀller krav pÄ att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin pÄ att skadestÄndsansvar, trots brist pÄ brottslig handling, ÀndÄ kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet Àr ett sÄdant rÀttsfall dÀr HD formulerade en rÀttsregel vars innebörd Àr att intygsutfÀrdare kan anses vara skadestÄndsansvariga gentemot tredjeman dÄ tredjeman haft anledning att lita pÄ den avgivna informationen, vilket innebÀr att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att anvÀndas av flera personer och olika ÀndamÄl, kan bli skadestÄndsansvariga i utomobligatoriska förhÄllanden.

I Sverige pĂ„gĂ„r en livlig debatt som rör skydd av egendom frĂ„n rovdjursattacker. TamdjursĂ€gare upplever att de inte kan skydda sin boskap frĂ„n angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jĂ€gare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar frĂ„n angrepp frĂ„n frĂ€mst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gĂ€llande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten Ă€r att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och dĂ„ med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska Ă€ven svara pĂ„ vad polisen har för uppgifter nĂ€r misstanke om jaktbrott uppstĂ„r.Som kĂ€llor till rapporten har vi anvĂ€nt oss av internet, rapporter framtagna inom omrĂ„det samt intervju med en miljöbrottsutredare frĂ„n Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken dĂ„ det Ă€r viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata Ă„tgĂ€rder. SpĂ„rsĂ€kring Ă€r ofta avgörande i dessa brott och dĂ„ frĂ€mst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spĂ€rra av platsen.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.