Bakgrund Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om Lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till Lagen med revisorer som anmält brott.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att Lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur Lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att Lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet.

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom Lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan Lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

Den första skuldsaneringsLagen infördes år 1994 i svensk rätt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gäller idag. Den senare Lagen är på många sätt lik den äldre Lagen på så sätt att förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett är desamma. Det som förändrats är främst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det även en utredning med förslag om ytterligare förändringar i skuldsaneringsLagen.

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktieboLagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktieboLagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på boLagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktieboLagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan Lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

Den organiserade brottsligheten och även den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rättsystemets problemområden. En del i bekämpandet av dessa är Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL). Lagen har sedan dess ikraftträdande utvidgats betydligt i omfattning men även genomgått en rad förändringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna på vilket sätt Lagen har förändrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jämföra det teoretiska i Lagen med dess tillämpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rättsreglerna angående distansavtalsLagen. För att uppnå det givna syftet valde jag som grund att utgå från EG-direktivet och propositionen, men har även använt mig av annan befintlig litteratur på området. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn på Lagens vissa områden, samt utfört en undersökning för att få ett grepp om hur näringslivet ser på Lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalsLagen, samt dess rättsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillämpningsproblem, då Lagen ibland kan uppfattas som svår att förstå.

Denna rapport handlar om att försöka åskådliggöra lagstiftningen kring användandet av handfängsel. Under polisutbildningen har vi upptäckt att Lagen inte är helt enkel att förstå. Det har visat sig att Lagen tolkas på olika sätt av olika personer. Vi känner oss därför osäkra på vad som verkligen gäller och vill reda ut detta. Syftet med rapporten är att klargöra vad lagstiftningen säger kring polisens användning av handfängsel.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, Lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.

Inom svensk rätt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nämligen skuldsaneringsLagen. Denna lag är väl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringsLagen som skall träda i kraft januari 2007. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i den gamla Lagen med hjälp av traditionell juridisk metod. Men även studera den nya Lagens innebörd och förändringar mellan den nya och den gamla Lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte är att verka rehabiliterande för de gäldenärer som blir beviljad det. Meningen är att Lagen skall verka preventivt, alltså så att färre personer skall hamna i denna "övermäktiga" skuldsituation.

Bakgrund: Penningtvätt har under de senaste åren ökat och fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekämpa penningtvätt har tagits fram. För att uppnå målen har ett flertal organisationer skapats på nationell och international nivå. Flera tillsynsmyndigheter har fått uppdraget att medverka i bekämpning av penningtvätt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisorns förhållnings- sätt till Lagen om penningtvätt.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS Lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare..

Periodiseringsfonder har använts som ett resultatutjämnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsättningar. Förutsättningarna förändrades dock när den nya Lagen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trädde i kraft år 2005. Den dåvarande räntefria avsättningen belades i och med den nya Lagen med en ränta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att använda sig av denna bokslutsdisposition..

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.