Titel: De unga mÀnnens relation till sjöjungfrunFörfattare: Lisa Ligardh & Ellen SeijsingKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Britt BörjessonSidantal: 55 sidorSyfte: VÄrt syfte Àr att undersöka unga mÀns attityder och kunskap om varumÀrket Bok och bibliotek och dess mÀssa.Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av tvÄ fokusgrupper.Huvudresultat: Efter att ha utfört tvÄ fokusgrupper med sammanlagt 13 unga mÀn boende i Göteborgsregionen, kan vi utifrÄn vÄrt empiriska material se följande mönster. De unga mÀnnen anser Bok och biblioteksmÀssan vara bra och intressegivande, men av majoriteten verkar det vara av lÄg prioritering att besöka denna. De unga mÀnnen har godkunskap om att Bok och biblioteksmÀssan existerar, Àven de som sjÀlva inte har besökt den. DessvÀrre finns det mindre kunskap om vad denna mÀssa erbjuder, endast att försÀljning av litteratur förkommer. Kunskap omseminarierna sÄvÀl som de Ärliga teman som förekommer var nÀstintill obefintlig.

Unga mÀn i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket ocksÄ understödjs av aktuell statistik som visar att det Àr unga mÀn mellan 16 och 24 Är som i störst utstrÀckning blir utsatta för misshandel och utmÀrker sig vad det gÀller andelen misstÀnkta vÄldsbrott. Den hÀr studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga mÀn ser pÄ sig sjÀlva som mÀn, vilket utrymme vÄld har i deras vardag och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vÄld Àr en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen Àr att de unga mÀnnen har en stereotyp bild av vad manlighet generellt stÄr för. DÀremot Àr de sjÀlva nÄgot ambivalenta vad det gÀller sin egen identitet som mÀn, och Àr Ànnu inte redo att gÄ alltför lÄngt bortifrÄn den stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgÄr ocksÄ att vÄld inte Àr nÄgot normaliserat för dessa unga mÀn.

Titel Göteborg - smÄstadskÀnsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie NyckelgÄrd & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin VÄrterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det Àr som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invÄnare i Göteborg i Äldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltsÄ frÄn den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktÀriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar omrÄden med gemytlig och historisk karaktÀr dÀr mÄnga andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, vÀlkomnande och sprudlande atmosfÀr med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

Trots att 40-talisterna gÄr i pension har dagens unga chefer svÄrt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrÄgar personer med erfarenhet. Det Àr svÄrt att hÀvda sig för de unga cheferna trots att mÄnga har gÄtt i pension. Forskning visar att entreprenörer mÄr bÀttre Àn anstÀllda pÄ företag. Arbetslösheten Àr dubbelt sÄ hög bland unga Àn Àldre och sannolikheten för att en person ska starta eget Àr tvÄ till tre gÄnger större om de har en egenföretagare till förÀldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gÄ sin egen vÀg och vÀlja entreprenörskap?Den hÀr kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn pÄ ledarskapsrollen.

Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

SAMMANDRAGC-uppsats i rÀttsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.?VÄrdnadsöverflyttningar ? En utredning av i vilka situationer förÀldrarriskerar att förlora vÄrdnaden om sina barn?Handledare: Jeanna LantzUppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera vad som krÀvs för att envÄrdnadsöverflyttning ska komma till stÄnd. GrundfrÄgan handlar alltsÄ om nÀr förÀldrar kanförlora vÄrdnaden om sina barn och dÀrmed om nÀr en vÄrdnadsöverflyttning kan ske. Föratt undersöka detta krÀvs att Àven den faktiska vÄrdnaden utreds. Inom detta omrÄde Àrbarnperspektivet och barns bÀsta centralt.

TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstÄ hur stereotypa förestÀllningar pÄverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien Àr baserad pÄ sex unga kvinnors tolkningar av samhÀllets stereotypa förestÀllningar kring denna grupp. Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev nÄgorlunda pÄverkade av dessa förestÀllningar. Fyra av respondenterna pÄverkades mer och upplevde att de mÄnga gÄnger var i behov av att bevisa att de negativa förestÀllningarna inte alltid stÀmmer. FörestÀllningarna om invandrarfamiljen Àr enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansÄg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istÀllet betonade de att förÀldrar gör det av omsorg.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.