Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Denna uppsats ska kartlÀgga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. VÄr teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger pÄ fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie pÄ Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.

Svensk damhockey har de senaste Ären genomgÄtt stora förÀndringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste Ärens förÀndringar rÄder det alltjÀmt stora skillnader mellan de Ätta frÀmsta damlagen och sÀsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten Àmnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de Ätta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudomrÄdena. Den frÀmsta slutsatsen som dras Àr att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det rÄder skillnader i antalet personer lagen har att tillgÄ i sina verksamheter samt att hÀlften av lagen inte anser sig ha tillrÀckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i daglÀget.

SammanfattningBakgrund: Fotboll Àr vÀrldens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i vÀldren. Av dessa 240 miljoner Àr ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor Àr ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare.Syfte: Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvÀrdera ett trÀningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten.Metod: 22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 Är, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). TrÀningsmÀngden för bÄda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG.

Ett konstprojekt dÀr vi gav 15 unga konstnÀrer medel och resurser för att mÄla en tavla var efter temat "Jag Àlskar..". Resultaten stÀlldes ut som en konstutstÀllning vi kallade "We Love Art"..

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Detta Àr en kvalitativ studie som Àmnar studera hur unga mÀn kan uppfatta manliga ideal samt förhÄlla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjÀlpmedel och har dÀrefter analyserats utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, sjÀlvförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott sjÀlvförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprÀtthÄller dÀrigenom de hierarkier som finns mÀn emellan.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsÀttning kan pÄverka individens sjÀlvbild, vilket Àven kan resultera i utanförskap i samhÀllet. Detta kan ha lett till att man aldrig fÄtt kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nÀmnare till att personer med psykisk funktionsnedsÀttning som deltog i projektet Unga till Arbete i GÀvle fick ett arbete, samt att öka förstÄelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsÀttning, varav tvÄ av dem kvinnor och tvÄ mÀn genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmÀrksamhet, oförstÄelse samt undermÄlig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gÀllde och följt deltagarna frÄn tidig skolgÄng fram till vuxen Älder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i GÀvle hjÀlpt respondenterna att fÄ stöd och dÀrmed ett arbete.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning bestĂ„r i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svĂ„rt för mĂ„nga av dem att komma in i det svenska samhĂ€llet i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att mĂ„nga av de riskerar att hamna utanför samhĂ€llets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhĂ€llet. Det hĂ€r fenomenet Ă€r fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjĂ€lpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg Ă„t riksidrottsförbundet (2003).

Stora mÀngder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. FrÄn primÀrproduktion till slutkonsument slÀngs mat av olika anledningar. Det Àr i hemmet mest mat kastats men Àven i tidigare led kastas betydliga mÀngder. I den hÀr studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det Àr livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med tvÄ livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive fÀrskvaruchef frÄn tvÄ olika butiker i Uppsala.