I den hÀr rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrÀttsintyg och dÀrmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rÀttsintygen Àr den dÄliga kvaliteten, samt att det Àr vÀldigtkostsamt för polismyndigheterna att begÀra ut rÀttsintyg. Anledningen till denundermÄliga kvaliteten Àr att de flesta lÀkare (ej rÀttslÀkare) har för dÄligutbildning och för lite mÀngdtrÀning nÀr det gÀller utfÀrdandet av rÀttsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rÀttslÀkare som dÄ enbart arbetar medrÀttsmedicin. För tillfÀllet finns det 20 rÀttslÀkare i landet.

Fotboll Àr en mycket komplex idrott, dÀr spelarna mÄste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste Ären Àr snabbhet. Unga spelare har goda förutsÀttningar för att trÀna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att sÄvÀl snabbhet som spÀnst kan förbÀttras pÄ sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett trÀningsprogram kombinerat av plyometrisk trÀning och sprint. Syftet med den hÀr studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk trÀning pÄ olika fysiska förmÄgor, hos unga, fotbollsspelande mÀn.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen vÀljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte mÀnniskokroppen tillrÀckligt försÀmras den fysiska funktionsförmÄgan. Det Àr möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar dÄ det Àr en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade Àr underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vÄrdnadstvist mellan förÀldrarna under barndomen inverkat nÀr det gÀller instÀllning till samlevnadsfrÄgor. Mer konkret Àr avsikten att söka svar pÄ frÄgor som beaktar principen om barnets bÀsta, attityder gentemot relationer, separationer och giftermÄl liksom dagens relation till förÀldrarna. Tolkningsramen som anvÀndes för att tolka och förstÄ uppsatsens empiriska material baseras pÄ de inledande bestÀmmelserna enligt 6 kap. förÀldrabalken, nÄgra risker med socialarbetarens förhÄllningssÀtt, barnets kÀnsla av ansvar, lojalitet och hemlighÄllande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter frÄn barndomen och deras attityder till samlevnadsfrÄgor.

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

VÀnskap har mycket stor betydelse i mÀnniskors liv, men Àr Àn sÄ lÀnge ett outforskat Àmne. VÀnskapsrelationer utgör ett socialt stöd som Àr viktigt för psykiskt vÀlmÄende och mental hÀlsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förstÄelsen för hur ?bÀstisrelationen? mellan tvÄ unga vuxna kvinnliga bÀsta vÀnner kan gestalta sig. HuvudfrÄgestÀllningen var; vilka centrala teman karaktÀriserar relationen? En explorativ ansats tillÀmpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus.

Psykologisk forskning visar pÄ att unga medarbetare, den sÄ kallade Millennialgenerationen, efterfrÄgar en annan typ av ledarskap Àn deras Àldre föregÄngare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares förestÀllningar om transformativt ledarskap samt i vilken utstrÀckning dessa förestÀllningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap Àr gynnsamt för unga vuxnas motivation pÄ arbetsplatsen jÀmfört med andra ledarstilar sÄ som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som anvÀnts var en webbaserad enkÀtdesign med 28 deltagare i Äldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest pÄ arbetsplatser.

Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Syftet med föreliggande studie var att med en tematiskanalysmetod försöka förstÄ elva unga mÀn som hade begÄtt sexuellaövergrepp som tonÄringar utifrÄn sÀttet de berÀttade om sig sjÀlva och utifrÄnvilka berÀttelsestrategier de anvÀnde sig av. Det konkreta ochinnehÄllsfattiga berÀttandet var framtrÀdande, och fokus tycktes vara pÄ denegna personen. BerÀttelserna Äterspeglade svÄrigheter att tÀnka om egna ochandras mentala tillstÄnd. En uppvÀxtmiljö prÀglad av försummelse ochomvÄrdnadspersoners bristande spegling av barnet kan ha försvÄrat de ungamÀnnens utveckling av ett sprÄk med representationer för mentala tillstÄnd.SvÄrigheter att reflektera kan ses som en bristande förmÄga att mentaliseraeller som en anpassningsstrategi dÀr individen lÄter bli att reflektera som ettsÀtt att distansera sig frÄn traumatiska upplevelser..

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Syftet med studien Àr att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att trÀningarna och verksamheten ska innehÄlla och hur ska den organiseras för att de ska upprÀtthÄlla sitt intresse och stanna kvar?- Vad Àr viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-Ärs lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten Àr att spela matcher och Äka pÄ cuper. De tycker att det Àr viktigt att vinna, men har de spelat bra och fÄtt visa upp vad de lÀrt sig sÄ kan de ta en förlust. Kompisarna Àr en viktig faktor och att ha roligt tillsammans Àr det som gör att de vill fortsÀtta att spela fotboll. De tycker att trÀningarna ska innehÄlla blandade övningar och att de Àven dÀr fÄr spela matcher i mÄnga olika varianter.

TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

De senaste Ären har bloggsfÀren utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, pÄ flera sÀtt, en del av mÀnniskors vardag. Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga mÀn. Analysen kopplas Àven samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhÀllet. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras dÀrmed.