Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förstÄelse för hur unga tÀnker och handlar kring ?likes och om de gör det till en vÀrdering dÀr de kan mÀta sig sjÀlv och andra bÄde nÀr det gÀller online som offline. För att ta reda pÄ detta undersökte vi om det sociala samspelet bÄde online och offline pÄverkas av denna eventuella vÀrdering. Forskning visar pÄ att sociala medier har en pÄverkan pÄ unga, dock finns det ingen forskning om just ?likesfenomenet? och hur det tar sig uttryck bland unga anvÀndare av sociala medier.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebÀr ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förÀndring. NÀr en mÀnniska upplever att helheten hotas uppstÄr ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det Àr viktigt att i ett tidigt stadium fÄnga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som fÄr social och professionellt stöd orkar engagera sig i ÄterhÀmtningsprocessen och kan uppnÄ bÀttre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt förÀldraskap och hur det pÄverkar identitetsprocessen. Syftet Àr ocksÄ att förstÄ vilket stöd de behöver i sin situation som unga förÀldrar. Studien bygger pÄ intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 Är. Intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar pÄ att trots att mammorna lever ett tillsynes vÀlordnat och vanligt liv Àr det en grupp med unga mammor som ocksÄ upplever en ensamhet och utanförskap. De Àr isolerade i hemmet dÀr de har det största ansvaret för barn och hem.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsÀttningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 Är. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vÀnda sig för att fÄ information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vÀnder sig för att fÄ alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg kÀnner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt Àr inom fÀltet strategisk kommunikation.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga mÀn söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utstrÀckning Àn unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar pÄ omrÄdet unga mÀn och sexualitet söktes det svar pÄ hur de unga mÀnnen sjÀlva ser pÄ sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes ocksÄ om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper nÀr det gÀller instÀllning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska pÄ UM kan tydliggöra sitt arbete med unga mÀn utifrÄn deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvÀndningen Àr ett komplext omrÄde och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att anvÀnda kondom, att kunskaperna om STI Àr varierande och ofta bristfÀlliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen Àr en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hÀlsa och att det krÀvs kunskap och engagemang av personalen för att nÄ killarna. Titeln pÄ arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsÀtter sig för stora risker vad gÀller den sexuella hÀlsan utan som ocksÄ uppvisar ett Äterkomande riskbeteende vad gÀller trafik, alkohol, tobak och droger.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa sjÀlvskadebeteende, med ett sÀrskilt fokus pÄ unga mÀn. Tidigare forskning innehÄller fÄ undersökningar dÀr unga mÀn Àr i fokus och den allmÀnna uppfattningen om sjÀlvskadebeteende Àr att det frÀmst drabbar unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssÀtt utformades en hypotes vid studiens början om att unga mÀn drabbas i större utstrÀckning Àn vad de framstÀlls göra, samt att de hindras i deras vÀg mot ett bÀttre mÄende av att inte inkluderas som potentiella sjÀlvskadare. Studien baseras pÄ tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgÄngspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle pÄverka. Analysförfarandet genomfördes utifrÄn en konventionell kvalitativ innehÄllsanalys.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan pÄ identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi anvÀnder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssÀtt dÀr vi vill synliggöra de identiteter, det vill sÀga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begrÀnsningar denna position har för den enskilda individen. Vi Àmnar synliggöra de processer som samverkar och pÄverkar de unga tjejernas identiteter.

Dataspelsproblematik Àr ett eskalerande problem som har visat sig pÄverka mÄnga unga mÀnniskors utveckling och vÀlbefinnande. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestÀmd definition och att det Àr ett problem som inte Àr tillrÀckligt uppmÀrksammat. Synen pÄ orsaker till dataspelsproblematik hos unga Àr komplext dÄ det kan tÀnkas bero pÄ mÄnga olika faktorer.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r allvarliga hĂ€lsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje Ă„r. En Ă€tstörning karakteriseras som en ihĂ„llande dysfunktion i ett Ă€tbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försĂ€mrar den fysiska hĂ€lsan eller pĂ„verkar förmĂ„gan att fungera psykosocialt. DĂ„ unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbelĂ€ggas som orsaken till Ă€tstörningen, dĂ€rför har de ibland uteslutits frĂ„n behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av Ă€tstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Testikelcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga mÀn i Äldern 15-40 Är. Syftet med studien var att belysa unga mÀns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att fÄ diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll dÄ de flesta mÀn lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta mÀnnen hade en stor okunskap om sjukdomen.

Unga vuxna lever i en tid med mÄnga utmaningar och en cancerdiagnos pÄverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fem kategorier; kÀnslor av osÀkerhet inför framtiden, vikten av att fÄ information, att ÄtergÄ till sitt normala liv, vÀnnernas och familjens roll och stöd inom sjukvÄrden. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osÀkra framtiden som frustrerande och smÀrtsam. För att hjÀlpa personen att hantera en osÀker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till sjÀlvhjÀlp genom information och olika strategier.