Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken..

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen är att man på ett enkelt sätt ska kunna hindra påverkade personer att framföra motorfordon både före körning och efter ett rattfylleribrott där man misstänker att personen kommer att fortsätta sin färd med fordonet. Vårt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillämpas, hur poliser på myndigheterna i sitt arbete använder sig av lagen och hur de upplever att lagen är att arbeta efter. Vi ville även undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

Denna uppsats behandlar ungdomars motiv till anlagda bränder i allmänhet och unga kvinnorsmotiv till brandanläggelse i synnerhet. Det som vi i uppsatsen inriktar oss på är hurgärningspersonernas motiv framställs av tingsrätten och hur de åtalade själva förklarar varför de begick sina gärningar..

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Bakgrund Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott.

Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten.Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff.Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lärande som visstidsanställd och vilka faktorer som påverkar dem i sitt lärande som visstidsanställda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. Därefter tolkas den utifrån Illeris (2007) teori om lärandedimensioner och unga vuxnas lärande. Resultatet visar att unga vuxna främst drivs av sin inre vilja att lära och syftet är att bygga sin framtid med erfarenheter. De ställer höga krav på respons och stöd och de upplevda kraven från samhället har visat sig drivande för dem.

Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer.

                 SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys. METOD & MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                           HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor..

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet.

Genom hela 1900- och början av 2000-talet har det tillkommit lagar eller gjorts lagändringar för att säkerställa att barn som är familjehemsplacerade får så bra vård som möjligt. År 2006 sändes dokumentären ?Stulen barndom? som visade på hur illa barn hade haft det under en barnhemsplacering. Den debatt detta skapade resulterade i nya paragrafer i Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Målet med denna studie var att undersöka om socialtjänsten i tre kommuner i Sverige hade implementerat den nya lagen och om arbetet hade förändrats och i sådana fall hur.

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.