What is a bribe? Sweden has a strict legal provision in how to handle crimes of corruption in comparison to the rest of the world. In spite of the strict law companies seem to have problems understanding the differences between what is legal and what is illegal. Bribery and corruption are not only counter-acted within the law but are also a frowned upon socially and morally. The common thought is that to accept a bribe is more corrupt than to offer one.

I media lĂ€ser man allt oftare att högskolor som tillĂ€mpar alternativaantagningsmetoder blir stĂ€mda. Studenter som inte blir antagna pĂ„ grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvĂ€nd diskriminering. I vĂ„r uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstĂ„'s ur positivsĂ€rbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's pĂ„ lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gĂ€llde fram till den 31 december 2008) och pĂ„ diskrimineringslagen (som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2009). Även om förĂ€ndringar kring antagning har gjort's, menar vi i vĂ„ra analyser att det inte skett nĂ„gon avsevĂ€rd förbĂ€ttring.

The aim with this study was to examine how social service statement in 3 § social-judgements LVU (Swedish care of young persons act) produce ideas about gender. We have taken an interest in the production of both boys and girls and their mothers and fathers because there are clear differences in the description of these. From a historical perspective, the differences between gender in social assessments occurred despite the fact that discrimination is prohibited by law and despite the fact that social service shall work on the basis of an gender equality perspective. In the analysis and interpretation of the rulings we have been inspired by a critical discourse analysis. 30 social-judgements have been analyzed where of 15 concerns girls and 15 involve boys.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlÀgga samband och jÀmföra grupperingar bland klienter som fÄtt genomföra en ASI-intervju hos KriminalvÄrden. Studien bygger pÄ 2 317 intervjuer med fokus pÄ missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar Àven pÄ hur klienternas hjÀlpbehov varierar inom olika livsomrÄden.Ytterligare en aspekt av studien Àr att utvÀrdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet Àr av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vÀgran Àr inte tillrÀckligt omfattande för att pÄverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras hÀrhör nÀstan uteslutande frÄn tillvÀgagÄngssÀtt vid inmatning av data i systemet.

I 5 kap 9 § SoL, som sÀrskilt reglerar socialtjÀnstens arbete med missbrukare, stÄr att nÀmnden i samförstÄnd med den enskilde klienten skall planera dennes hjÀlp och vÄrd. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att studera i vilken utstrÀckning socialsekreterare som handlÀgger missbruksÀrenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de gÄr tillvÀga för att Ästadkomma ett samförstÄnd med klienten. Syftet har ocksÄ varit att studera om dessa socialsekreterare upplever nÄgra hinder mot att planera i samförstÄnd med klienten och vad dessa hinder i sÄ fall kan bestÄ i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvÀgagÄngs-sÀtt för och hinder mot en samförstÄndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstÄnd av samförstÄnd. Studien har utgÄtt frÄn följande tre frÄgestÀllningar: 1.

VÀsterlÀndsk litteratur som behandlar asiatiska religioner anvÀnder ofta vÀsterlÀndska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstÀmmer inte alltid översÀttningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel pÄ detta Àr det japanska konceptet kami, som felaktigt översÀtts med vÀsterlÀndska begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats Àr att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.

Polislagen 20 a § Àr relativt ny, lagen trÀdde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen pÄ fÀltet möjlighet, att under vissa omstÀndigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremÄl pÄ samma sÀtt som man tidigare endast kunnat göra pÄ personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillÀgg tillkom efter att man upptÀckt att det ute i samhÀllet finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har Àven sjunkit i Äldrarna, man har gjort vapenbeslag pÄ personer som Àr ner till 16-17 Är. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen anvÀnds ofta som förvaringsplats för vapen dÄ det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut frÄn en förundersökningsledare och Àven en misstanke om brott.

Konflikter uppstÄr dagligen i en skolmiljö och ger upphov till kÀnslor, reaktioner och missförstÄnd. Pedagoger behöver varierande arbetssÀtt för att arbeta kring konflikter. Skolans styrdokument (Lpo 94) samt den nya lagen om förbud mot krÀnkande behandling menar att skolan har som skyldighet att arbeta förebyggande mot konflikter. Uppsatsens övergripande syfte Àr att utveckla ett arbetssÀtt för konstruktiv konflikthantering för pedagoger i skolan. Bilden som kommunikationsredskap ligger i fokus för arbetet med kÀnslor tillsammans med eleverna.

AnmÀlningsplikten Àr den lag som ska skydda barn och ungdomar frÄn att fara illa dÄ förÀldrarna har vÄrdnaden om dem. Enligt lagen Àr alla som arbetar med barn och ungdomar i olika verksamheter skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots att det Àr alla pedagogers skyldighet att anmÀla Àr det endast 30-40 % av de fall som borde anmÀlas som anmÀls. Vad beror detta pÄ? Syftet med min uppsats Àr, genom en intervjuundersökning, kartlÀgga och granska vilka faktorer som avgör huruvida fritidspedagoger anmÀler enligt anmÀlningsplikten, dÄ ett barn far illa.

Introduktion: Hiv Àr en virussjukdom som innebÀr bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har Àndrats frÄn att först vara en okÀnd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hÀlsoförÀndring vÀrlden över. Idag lever ca 35 miljoner mÀnniskor i vÀrlden med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet dÄ hos missbrukare och homosexuella mÀn. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt stigmatisering och diskriminering.

Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Syftet med studien var att studera förÀldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrÄn förÀldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pÄgÄende projekt Tennis10s. I studien deltog 64 förÀldrar i Äldrarna 31-58 Är (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 mÀn (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i Äldrarna 6-11 Är. I studien anvÀndes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att förÀldrar rangordnade kompisskap, laganda, glÀdje och kompetens som de frÀmsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. FörÀldrarna rangordnade beröm och förstÄelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.