VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka svÄrigheter eller möjligheter som de anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen upplever kring de hjÀlpmedel som finns tillgÀngliga för att fÄ ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vÄrt arbete tittat pÄ en specifik Arbetsförmedling dÀr de anstÀllda har olika yrkesomrÄden för att fÄ en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vÄrt empiriska material.Begreppen arbetsförmÄga och anstÀllningsbarhet Àr komplexa begrepp men det Àr ÀndÄ dessa som sÀtter grunden för om en person ska fÄ lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, Àr ett hjÀlpmedel som Arbetsförmedlingen anvÀnder sig av i arbetetmed att fÄ ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad fÄ ta del av de hjÀlpmedel som finns Àr det nödvÀndigt att den funktionshindrade erhÄller och accepterar sinfunktionshinderkod.

Med hjÀlp av filosofen John Rawls definition av rÀttvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rÀttviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhÀllet. Dessa grupper Àr vad Rawls skulle kategorisera som de sÀmst stÀlld. RÀttviseproblemet uppstÄr p.g.a. det nuvarande systemet med en tvÄngsfinansierad avgift som inte tar hÀnsyn till mÀnniskors inkomster. För att göra systemet rÀttvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som anvÀnder public service Àr de som betalar..

Syftet med studien var att ta reda pÄ om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville Àven ta reda pÄ vad det Àr som skiljer public service och kommersiella kanaler Ät i medvetandet hos ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, dÀr intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent nÄgot medveten. Resultaten visar att ungdomar Àr medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler Àr. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras ocksÄ delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benÀmns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem fÄr sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv pÄ kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslÄs vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, Ànnu inte Àr rutiniserat..

Service branding is a subject that has been excluded from the traditional branding theory. Our main purpose with this paper is to distinguish what characterizes service branding. To do this, we have looked in to both service marketing theory as well as branding theory. We have also looked at the existing theory concerning service branding. Six qualitative interviews have been performed to explain what characterizes service branding.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

As self-service technologies become more common in service provisions, a deeper understanding is needed of how customer satisfaction is affected by automated service encounters. Drawing from theories of customer satisfaction, human interaction, and the dynamics of complex service provisions, the differences between automated and interpersonal service encounters in the initial part of a service provision are examined in terms of customers? evaluation of the service encounter itself, overall satisfaction, as well as the service encounter?s impact on global evaluations and evaluations of other non-dependant service encounters. The study was performed on people travelling by air on Swedish domestic routes. Passengers were asked to evaluate the airline?s performance on different attributes of the air travel they had undertaken, as well as to form an overall evaluation of the service.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ det faktumet att kvinnor och mÀn ofta behandlas olika, bÄde i samhÀllet och i domstolen. Hierarkier baserade pÄ biologiskt kön Àr sÀrskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan dÀrför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhÀllet att ingripa dÄ en person med missbruksproblematik inte sjÀlv klarar av att bryta sitt missbruk. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka om normer baserade pÄ biologiskt kön spelar roll nÀr personer tas om hand enligt lagen och om lagen anvÀnds annorlunda beroende pÄ om individen i frÄga Àr en man eller en kvinna? Som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi granskat 60 domar frÄn lÀnsrÀtten i Malmö.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials(abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals? opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals? influence and self-determination.

Att ta körkort och skaffa bil Àr en sjÀlvklarhet för mÄnga mÀnniskor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och sjÀlvstÀndighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan dÄ hjÀlpa till med körkorts- och bilanpassningsfrÄgor dÄ detta kan vara en besvÀrlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog tvÄ arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrÄgor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frÄgor.