Sökresultat:
2311 Uppsatser om Lagen om skydd - Sida 7 av 155
Utökat ballistiskt skydd mot finkalibriga projektiler på ytstridsfartyg
Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..
Offentliga upphandlingsprocessen : Ett problem på kommunal nivå
Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.
DDoS-skydd för hemanvändare : En studie kring DDoS
Att försörja sig som streamingpersonlighet på Internet är något som vuxit explosionsartatpå senare tid. Detta leder också till att man blir ett tydligt mål för attacker. Detta arbetehar belyst den problematik som DDoS-attacker skapar när de riktas mot hemanvändare.Olika lösningar på detta problem gås igenom och analyseras. Tester har utförts för attbelysa enkelheten i attacken samt hur den påverkar hemanvändares hårdvara. Testernahar resulterat i att VPN är en kompetent lösning men innehåller även nackdelar..
Smart designskydd : Hur och i vilken omfattning skyddas mobiltelefoner och läsplattor?
Under de senare åren har media visat på en stor konflikt mellan elektronikjättarna Apple och Samsung gällande olika immateriella rättigheter avseende så kallade smartphones och läsplattor. Ett av dessa immatrialrättsliga områden är designskydd. Frågan om hur och i vilken omfattning dessa produkter skyddas är därför aktuellt och det uppsatsen behandlar.Design skyddas i Sverige normalt genom Mönsterskyddslagen, men även Upphovsrättslagen kan tänkas skydda ett bruksföremåls utseende, som till exempel mobiltelefoner och läsplattor. Vid sidan av den svenska lagstiftningen finns även ett EU-rättsligt skydd från Mönsterskyddsförordningen.Upphovsrättslagen kan eventuellt tänkas ge skydd åt mobiltelefoners och läsplattors utseende, men rättsläget är osäkert. Det är något som författaren kritiserar då detta inkräktar på området för det normala skyddet för designskydd.
På rätt sida om gränsen? : Om EU:s yttre gränskontroll, folkrättens räckvidd och skyddsbehövandes rätt till rättigheter
Idag befinner sig över 50 miljoner människor på flykt runt om i världen. De har behövt lämna sina hem till följd av väpnade konflikter, förföljelse eller andra grova människorättskränkningar. Flera av dem behöver få skydd i andra länder. Dock är det svårt för många att få det. Inte minst gäller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.
Rennäringen och Vindkraftsexploatering: Vem skyddar samerna?
?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med vindkraftsparker har ännu aldrig skett.
Likabehandlingslagen ? om implementeringen av en ny lag och upplevelser av kränkningar på en på en skola.
Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan.
Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan.
Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå.
Kulturarv i stadsplanering - En fallstudie av tolkning och tillämpning av regelverket under Stumholmens funktionsomvandling
Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i
kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta.
Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del
av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och
placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt.
Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av
1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling
skulle genomföras. Ett omfattande arbete påbörjades från kommunens sida med
områdesbestämmelser och detaljplaner.
Sexköpslagen : Polisens möjlighet att arbeta med lagen
Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.
Lagen om strandskydd: tillämpning på kommunal nivå
Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestämmelser i naturvårdslagen. Den innebär att vi inte har rätt att bebygga eller anlägga anordningar närmare än 100 meter från strandlinjen. Samma gäller från strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag är att allmänheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och växtlivet. Lagen säger att det måste finnas särskilda skäl för att få dispens och inget utrymme lämnas för en differentierad tillämpning.
Hot och våld mot tjänsteman - socialsekreterare en yrkesgrupp som tål hot?
Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades.
Felaktiga skatteupplägg på Skatteverkets hemsida
Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.
Lagen om kassaregister( lagen 2007:592) : En studie om effekterna av lagen om kassaregister och dess inverkan på några krögare
Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet används dock i en ganska liten omfattning på marknaden. För att öka lokalernas användning finns det därför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden värderar.Utredningen syftar till att få fram vad kunden värderar då han eller hon hyr och/eller använder en temporär lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att få fram värderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som använder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt är kontor, skola och förskola..
Likabehandling i skolan -vision eller verklighet?
Syftet med studien är att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är implementerad i grundskolan. Lagen innebär en skärpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rättigheter. De ska även bedriva aktiva åtgärder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling uppstår. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer från två grundskolor. Detta för att ta reda på deras inställning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.