Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhållanden har visat att de utsätts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har låg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förståelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhållande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer från Trestadsregionen (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika ålder på barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 år. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrån en tematisk analysmetod.

Uthyrning i andra hand är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhållandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillämpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde således ses som något högt prioriterat för de ansvariga inom området. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhållandena historiskt sett ut, vilka ändringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna få insikt i detta har propositioner granskats.

Skadeståndsrätten är en viktig del av det juridiska systemet och berör rätten till ersättning för skador som orsakats av någon annan och regleras i Skadeståndslagen (1972: 207). Lagen har såväl en preventiv som en reparativ rättsverkan. Den preventiva funktionen består i att förhindra de skador som ger upphov till skadeståndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnås genom att skadevållaren måste ersätta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta anspråk mot den som har vållat skadan, under förutsättningen att denne varit oaktsam eller vårdslös.

Ett antal förändringar har under åren 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område.

Lagen om unga lagöverträdare syftar till att ungdomar som begår brott skall hållas borta ifrån kriminalvården för att kunna ges en andra chans i samhället och för att belysa eventuella problem som kan finnas i ungdomens hemmiljö så att ungdomar inte hamnar i ett mönster med allt grövre kriminalitet. Klottrarproblematiken är inget som bara dyker upp, utan det byggs upp under en lång tid. Oftast börjas det i väldigt tidig ålder som oskyldigt busstreck som enligt vår hypotes inte tas på allvar av vare sig föräldrar, skola, polis eller socialtjänst. Risken att bli dömd för skadegörelse kopplat till klotter är försvinnande liten. I Stockholm län finns det idag omkring 200 storklottrare vilket innebär att de klottrar dagligen och har klottret som största intresse.

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Ser man över vilka personer som studerar på polisutbildningen är det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det är en stor variation av både killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, åldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utländsk härkomst är den målgruppen som är underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det är alldeles få personer från den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svåraste gruppen att rekrytera inom den kategorin är tjejer med utländskt ursprung.

Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gäller skyddet för barn vid marknadsföring. Utgångspunkten i arbetet tar sikte på Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs på området. Metoden som används i arbetet är den rättsdogmatiska metoden som bygger på grundantagandet att rätten består av ett sammanhängande nätverk av rättsregler. Rättsdogmatiken karaktäriseras genom sitt sätt att beakta rättskällorna i viss hierarkisk ordning, den så kallade rättskälleläran. Synen på rättskälleläran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn på rättskälleläran.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades.

Samhället har ett ansvar för att prioritera barnen då dessa är en sårbar grupp. En mångfald av studier visar på att flertalet av barn som lever med föräldrar med svårigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohälsa både på kort och på lång sikt. Detta förhållande ledde till att nya bestämmelser infördes den 1 januari 2010 bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsäkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebär att hälso- och sjukvårdpersonal särskilt bör uppmärksamma barnen och stärka barnens rätt till information, råd och stöd då barnets förälder eller vårdnadshavare har fysiska eller psykiska svårigheter i sådan allvarlig grad att det påverkar den vuxnes föräldraförmåga.

Uppsatsen är en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstå och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, då Aceh idag uppnått fred medan Papua är mycket oroligt trots likartade försök från regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lärdomar från Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus på mänskliga behov som säkerhet, identitet, erkännande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremål för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades på provinserna 2001 utan större framgång delvis, p.g.a.

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom att en kommun väljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. När en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjänst måste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemsländer i EU måste följa dem. När Rättviks och Sigtunas kommuner skulle begära en ny anbudsförfrågning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. Båda kommunerna blev stämda av leverantörerna som ansåg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. Båda kommunerna hade räknat med att bli stämda redan innan de la ut förfrågningen men valde ändå att fortsätta med processen.

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.