SAMMANFATTNINGInledning: Den som begår ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse enligt lagen för rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129). Inom den rättspsykiatriska slutenvården är sjuksköterskans uppgift att vårda patienten under frihetsberövning för att skydda samhället från patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvårda patienter under lagen av rättspsykiatrisk vård.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rättspsykiatrisk vård intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Huvudresultatet är temat omvårdnaden är nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmänniska, Att få patienten delaktig i vården, Mål och delmål mot återanpassning, Samtal som omvårdnadsåtgärd, Balansera vårda och vakta, och Vårda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens människovärde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats.

Ca 19 000 barn under 15 år blir varje år polisanmälda för brott. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vad som händer med dessa barn, vilka insatser som görs för dem från olika myndigheters sida. Får de någon reaktion från samhället på sin brottsliga handling? Vilken är bakgrunden till att man valt att införa en straffbarhetsålder på 15 år och finns det något som talar för att den behöver ändras? Innan 15 års ålder har man inte har uppnått tillräcklig mognad för att ha ansvarsförmåga. Därför straffas inte dem under 15 år.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.

Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

En fråga som diskuterats i studien är huruvida miljöstraffrätten förorenar straffrätten. Det är få som hittills straffats för miljöbrott, trots en ökning av anmälningar sedan miljöbalkens införande 1999. Detta har sannolikt att göra med bristande utbildningskompetenser och resurser inom polis- och åklagarmyndigheten. När usla utredningar når åklagarens bord framträder små möjligheter till fällande domar. De bagatellartade brottens karaktär har också utretts och dessa kan anses komplicera myndigheters urval av brott som anmäls vidare till polis och åklagare.

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Titel: Skatteflyktslagen- tillämplig utifrån gällande rätt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt, 15 poäng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer även att redogöra för närliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer även att skildra två metoder av åtgärder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

Syftet med vår uppsats är att göra en probleminventering av bokföringsbrott. Vi kommer att kartlägga de huvudsakliga anledningarna utifrån kontrollväsendets perspektiv till varför människan begår bokföringsbrott för att kunna ge förslag på möjliga åtgärder. Eftersom det inte finns mycket teori inom ämnet har det varit svårt att sätta den teoretiska referensramen. Dock har vi tagit med den information vi tyckt varit relevant för ämnet där vi använder oss av institutionell teori och rättviseteori.. Vi har valt att använda oss av en induktiv metod där vi utgår ifrån empirin för att finna våra slutsatser.

I svensk rätt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begå brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begås inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framställning utreder företrädesvis aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framställningen hur aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhåller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. Framställningen utreder därför möjligheter att inom det rådande svenska rättsläget urskilja straffansvarig person för brott begångna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Under mer än 800 år har en bitter konflikt utkämpats mellan främst Irland och Storbritannien. De senaste 50 åren har denna konflikt primärt handlat om Nordirlands varande eller icke varande i unionen med Storbritannien. Den komplexa historien till trots kunde ett avtal tecknas mellan de inblandade parterna 1998. Denna uppsats fokuserar främst på USA som inbegrips i konflikten i början på 90-talet, först som 3: e part och senare som medlare. Frågan författarna ställer sig lyder: Hur såg USA: s agerande som tredje part i förhandlingarna ut, hur påverkade detta agerande desamma, och hur kan detta förklaras med hjälp av teorier kring medling och konfliktlösning? Uppsatsens slutsatser dras utifrån den fallstudie som genomförs med hjälp av medlings- och konfliktlösningsteoretiska ramverk.