SammanfattningNÀr en gift person avlider aktualiseras tvÄ saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorÀttsgodset lika mellan makarna och det som ÄterstÄr för den avlidna kallas kvarlÄtenskapen. Denna kvarlÄtenskap Àrvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte Àr slÀkt med den efterlevande maken. Dessa fÄr dÄ ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, förÀldrar till den avlidna och deras avkomlingar fÄr en rÀtt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död.

Individuella skillnader i strÀvan efter att öka sjÀlvkÀnslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sÄrbarhet för stress. Denna studie fokuserar pÄ betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) sjÀlvkÀnsla för upplevd stress i hem/nÀra relationer respektive i arbetslivet. En enkÀtundersökning utfördes dÀr 105 deltagare frÄn olika arbetsplatser i Äldrarna 23-65 Är deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var Àven prediktorer medan CBSE inte hade nÄgon effekt pÄ upplevd arbetsstress.

LÀkemedelshantering sÄsom administrering av medicin till patienter Àr en av de dagliga omvÄrdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vÄrdas under Lagen om Psykiatrisk TvÄngsvÄrd (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att fÄ medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete Àr det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters upplevelser av lÀkemedelsadministrering dÄ de vÄrdas under LPT. Metoden Àr av kvalitativ natur dÀr empirin samlats in med hjÀlp av intervjuer som har analyserats med manifest innehÄllsanalys.

Syfte: I november Är 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgÄngspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsÀttningarna pÄ revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen Àr inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgÄr frÄn teori om revisionspliktens avskaffande, frÄn EuropanivÄ till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen pÄvisar att sÄvÀl större som mindre revisionsbyrÄer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte pÄverkat byrÄerna i nÄgon större utstrÀckning. Studien Àr för tidigt ute för att se nÄgon radikal förÀndring. .

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Internship is a new form of interaction between the academic world and the market and a phenomena increasingly popular among elite universities in Europe. The educational system has traditionally kept an academic approach where the institutions for higher education have acted isolated without extensive influence from the market. Today pressure from the market has led to intensified interaction between the universities and companies among many European elite universities. We have carried out a situational analysis concerning interaction between the academic institutions and companies in Europe. More specifically, we looked at the potential for Stockholm School of Economics (SSE) to strengthen its position on the educational market by adjusting its strategies and implement internships as a part of the education.

I vÄr uppsats skriver vi om anmÀlningsskyldigheten nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal pÄ förskolor kan kÀnna nÀr det gÀller anmÀlningsförfarandet. Under utbildningens gÄng har vi bÄde genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fÄtt en uppfattning om att det frÄn förskolor görs för fÄ anmÀlningar nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa. Detta vÀckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmÀler sÄ ofta men Àven att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmÀla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ att ta reda pÄ vad utbildningen inom detta omrÄde tar upp nÀr det gÀller sjÀlva anmÀlningsskyldigheten vilket innebÀr att vi Àven undersöker hur det ser ut med kunskapen nÀr det gÀller lagen och annat relevant för anmÀlningsskyldigheten. Slutligen kommer vi Àven in pÄ hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjÀnsten..

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en inblick i nÄgra smÄbarnsförÀldrars upplevelser och hantering av kraven de möts av i arbetslivet och familjelivet. Urvalet utgjordes av tre par arbetande smÄbarnsförÀldrar, med tre mÀn och tre kvinnor i Äldrarna 25-40 Är. Som arbetssÀtt anvÀndes semi-strukturerade intervjuer. De teman som anvÀndes i intervjuerna var: upplevd stress och stresshantering, arbetsuppdelning, konflikter mellan familj och arbete samt sjÀlsligt och kroppsligt vÀlbefinnande. Resultatet av studien visade att samtliga par upplevde en mÄttlig till hög grad av stress, uppkommet frÄn en kÀnsla av tidsbrist i kombination med höga krav.

The aim of this essay was to look into and compare the experiences and opinions about the practice of 13 § LVM among persons that, through their profession, use the law.The questions we have been asking were; what experiences and opinions the individuals have about the paragraph in general, what they think about the cases when no application for LVM is made after a client has been taken in charge as directed by 13 § LVM, and of the fact that the majority of cases of LVM are initiated by the same paragraph. Another question was how the individuals think about the legal security in connection to 13 § LVM.The methods used are qualitative and we have interviewed individuals from different fields of social work that comes in contact with drug abusers.The findings from these studies include that care made out of the clients' free will is the main reason why an application is not made. It is also the reason to why many LVM initiates as directed by 13 § LVM for the reason that the districts above all try to help the clients without force. The economical aspects are repeatedly mentioned as another reason to the problems appeared in connection with 13 § LVM..

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Valet av problemomrÄdet bygger pÄ det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste Ären allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rÄdgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken Àr stor att revisorn förlorar sin oberoende stÀllning genom konsultverksamheten. Risken uppstÄr dÄ det blir svÄrt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnÀra konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svÄrare att urskilja. Problemet har uppmÀrksammats efter redovisningsskandalerna i USA.