Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrÀmjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och förÀldraskap. Syftet med studien Àr att konstruera ett ledarskapstest som bygger pÄ Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De Ätta dimensionerna omtolkades frÄn ett förÀldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. DÀrefter skapades fem testuppgifter utifrÄn operationella definitioner av varje dimension. NÀr etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjÀlp av Cronbachs alpha.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om nÀr och var arbetet ska utföras Àr under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen sjÀlv fÄr sÀtta sina grÀnser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever grÀnserna mellan dessa domÀner, hur dessa upprÀtthÄlls samt om olika roller och krav inom de olika domÀnerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

The Swedish government corporation FörsÀkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Syftet med studien var att beskriva lÄngtidssjukskrivna kommunalanstÀllda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras ÄtergÄng till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor frÄn tvÄ förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna frÄn Ätta mÄnader till Ätta Är. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt Är. Kvinnorna Àr alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.

Denna C-uppsats i Sociologi Àr en analys av hur det fungerar i det svenska rÀttsvÀsendet gÀllande kvinnor som har blivit utsatt för vÄldtÀkt. Syftet med analysen Àr att försöka fÄ fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillÀmpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill ocksÄ se om det finns nÄgot orsakssamband mellan ett patriarkalt samhÀllsmönster och om det finns nÄgot symboliskt vÄld i rÀttsliga sammanhang. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit en jÀmförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt vÄld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn pÄ kvinnor som blir utsatt för vÄldtÀkt och hur de blir behandlade av det svenska rÀttsvÀsendet. Pierre Bourdieus syn pÄ den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..

Studiens syfte var att undersöka vad nÄgra lÀrare hade för förvÀntningar inför sin första tid som lÀrare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts dÀr Ätta lÀrare har deltagit. I resultatet kunde vi se att mÄnga av lÀrarna minns att de var förvÀntansfulla inför att komma ut i arbetslivet dÄ de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade ocksÄ nÄgra farhÄgor, dels i hur de skulle bemötas av vÄrdnadshavare och dels hur vÄrdnadshavarna skulle se pÄ deras kunskapskompetens dÄ de var nya i yrket. I resultatet framkom det ocksÄ att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lÀrare. Ett mönster vi kunde se i vÄr studie var att om den nya lÀraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om lÀraren istÀllet kÀnde att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

Hot och vÄld mot tjÀnsteman, en uppmÀrksammad företeelse som tas pÄ allvar men som i vardagen glöms bort pÄ socialkontoren i samma takt som högarna med klientÀrenden vÀxer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda pÄ vad lagen sÀger om vÄld och hot mot tjÀnsteman samt att belysa hur arbetsmiljön pÄverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hÀnger ihop med företeelsen hot och vÄld mot tjÀnsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att fÄ svar pÄ den empiriska delen av arbetet anvÀndes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare pÄ socialkontor i VÀstra Götaland intervjuades.

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgÄr pilotaspiranterna Àven en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhÄlla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir dÀrigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmÄga att göra sjÀlvstÀndiga och kritiska bedömningar.förmÄga att sjÀlvstÀndigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förÀndringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr i stor utstrÀckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lÀrosÀtet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lÀrande vid högre lÀrosÀten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.