Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

AbstractTitle: Coach, vĂ€n eller bĂ„de och? ? en kvalitativ studie om coachning inom arbetslivetAuthors: Jonas NĂ€slund & David ÖhrlingTutors: Ulla Moberg & LarsĂ„ke LarssonPurposeThe purpose of this thesis is to examine how coaching in working life serves, aiming to find what influences the interaction between coach and client. To seek to answer the purpose we raised a number of research questions which discussed, among other the coach's intentions and the parties' relationship.TheoriesThis thesis is based on a number of different theories, where the Leader-member Exchange Theory is considered the main theory. LMX is used when studying the relationship between a manager and an employee. Other theories used in this thesis are for example the Social exchange theory and one-on-one-coaching.MethodThe methods used in this thesis are semi-structured interviews, observations and recordings of coaching sessions.

Intresset för hÀlsa har fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors vardag. NÄgot som ocksÄ tar sig uttryck i arbetslivet dÄ allt fler organisationer arbetar med friskvÄrd. FriskvÄrdssatsningarna kan bland annat bestÄ av betalda trÀningskort och anmÀlningsavgifter till olika motionslopp men ocksÄ lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen Àr att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvÄrd och hÀlsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvÄrd Àr, pÄ vilket sÀtt friskvÄrdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.

This thesis aims to examine the differences in interpretation and application of the new legislation regarding the standardized parental deduction within the Social Insurance Code and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The primary focus is on the differing perspectives of the Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) and the Swedish Social Insurance Agency (F?rs?kringskassan). ISF emphasizes the importance of referencing legislative preparatory works in interpreting the law and has criticized F?rs?kringskassan for failing to do so in its administrative practices.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

AnstÀllda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rÀtt till arbetstagares uppfinningar haft rÀttigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anstÀllningsförhÄllanden. Andra rÀttsomrÄden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersÀttning tillÀmpas idag i tvister som rör utanförstÄende arbetstagare, eftersom patentrÀtten och uppfinnarrÀtten inte innefattar nÄgra regleringar som rör utanförstÄende arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering Àr motiverad.Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvÀgagÄngssÀttet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergÄ till en utredning kring rÀttslÀget. Vidare utreds vad ett förvÀrv egentligen avser och hur ersÀttningsnivÄerna bestÀms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rÀttslÀget ges exempel pÄ domslut och skiljedomar.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vÄrdas inom slutenvÄrden med stöd av Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. MÀnniskor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vÄrd fÄr med stöd av lagen tvÄngsvÄrdas. Patienterna frÄntas sjÀlvbestÀmmandet och blir tvungna att delta i vÄrd och behandling mot sin vilja. NÀr sjÀlvbestÀmmandet frÄntas patienterna övertar vÄrdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvÄngsvÄrd inom psykiatrisk slutenvÄrd. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar anvÀndes för uppnÄtt resultat.Resultat: BÄde positiva och negativa upplevelser av tvÄngsvÄrd pÄvisades. Patienterna beskrev ett möte med vÄrden kantat av upplevelser kring mÀnniskovÀrde, delaktighet i sin egen vÄrd, kommunikation, relationer, synen pÄ vÄld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, mÀnniskovÀrde samt fick tillrÀcklig information kring vÄrd och behandling blev upplevelserna av tvÄngsvÄrden mer positiv.

Mobbning Àr ett upprörande och starkt Àmne som berör oss mÀnniskor pÄ olika sÀtt samt att det Àr ett socialt fenomen dÄ det ofta handlar om social exkludering frÄn gemenskap. Att det förekommer mobbing bland vuxna mÀnniskor pÄ arbetsplatser finner jag intressant att studera dÄ vi som vuxna mÀnniskor ska föregÄ med gott exempel och införstÄtt ska inneha förmÄgan att skilja rÀtt frÄn fel. Syftet med denna uppsats Àr att kunna förklara och förstÄ problematiken med vad mobbning innebÀr för de mÀnniskor som i arbetslivet utsÀtts för detta, hur de upplever det som de utsatts för samt hur de klarar av att hanterar detta. Tidigare forskning har visat att nio procent av de mÀnniskor som arbetar har varit utsatta för mobbing pÄ sin arbetsplats i Sverige men Àven att mobbning inom arbetslivet uppstÄr pÄ platser dÀr mÀnniskor möts och spenderar sin tid regelbundet under en lÀngre sammanhÀngande tid. Den frÄgestÀllning som ska besvaras i denna studie Àr hur de utsatta upplever samt förklarar sin situation, hur de hanterar mobbning samt om det finns skillnader gÀllande könen nÀr det gÀller upplevelsen och hanteringen av att vara mobbad pÄ sin arbetsplats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstÄ för bankerna pÄ grund av implementeringen av den nya rÄdgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr vi genomfört fallstudier pÄ tvÄ banker. Vi har valt att anvÀnda intervjuer som metod för att fÄ en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstÄ, bÄde för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundlÀggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi pÄ rÄdgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. DÀrefter genomfördes intervjuer för att fÄ en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstÄ.

Studien, som var en enkĂ€tstudie, gĂ€llde 4300 anstĂ€llda pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus och omfattade de 81 individer, frĂ€mst kvinnor, som var lĂ„ngtidssjukskrivna den 31 mars 2006. De 46 deltagande individerna hade en medelĂ„lder pĂ„ 47 Ă„r. De var i genomsnitt sjukskrivna 11 mĂ„nader, i hĂ€lften av fallen p.g.a. psykiska eller stress-/psykosomatiska sjukdomar. Den övervĂ€gande delen av gruppen bestod av sjuksköterskor, sekreterare, undersköterskor och lokalvĂ„rdare.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den hÀr uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de ÄtgÀrder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingÄ ett ramavtal avseende varor, tjÀnster eller byggentreprenader. BestÀmmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den hÀr uppsatsen har perspektiven igÄr, idag och imorgon dÀrför tillÀmpats för att klargöra dessa bestÀmmelser samt för att ge viss kunskap om rÀttsomrÄdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfÀrdades redan under slutet av 1800-talet.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.