Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har tvÄ fotbollslag i SödertÀlje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rÀtta benÀmningen pÄ gruppen. NÀr de tvÄ falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna bÄde före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en sÄ kallad ?högriskmatch? pÄ grund av motsÀttningarna mellan de olika lagens supportrar.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland mÀn och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i VÀxjö kommun. Lagen som undersöks Àr endast lag pÄ breddnivÄ, det vill sÀga de lÀgsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod via enkÀtsvar dÀr det skickades ut 400 enkÀter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

Syfte: Enligt Mellemvik mÄste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen fÄr olika funktioner beroende pÄ situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och dÄ olika bolag arbetar pÄ olika sÀtt och i olika situationer anvÀnds Àven redovisningen pÄ olika sÀtt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats Àr att identifiera redovisningens funktioner i anvÀndningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhÄllningssÀtt, empirin utgörs av en fallstudie dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Som en hjÀlp för företag att uppnÄ resultat och motivera till prestationer hos sina anstÀllda anvÀnds i mÄnga fall belöningssystem. FrÄn att belöna individer baserat pÄ deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade pÄ en mÀnga olika sÀtt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktÀr, grupp- eller individbaserade, lÄngsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur LÀnsförsÀkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anstÀllda samt att jÀmföra det med skaparens syften. LÀnsförsÀkringar har infört en monetÀr form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetÀr form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen anvÀndes en modell som bygger pÄ effektsynsÀttet och förvÀntansteorin, pÄ vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkÀtundersökning riktad mot de anstÀllda utformades.De specifika frÄgor som besvarades i studien var om de anstÀllda blir motiverade av belöningssystemen, om de anstÀlldas och skaparens uppfattningar skiljer sig frÄn varandra samt om det Àr nÄgra skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som anvÀnds Àr motiverande men att diagrammen behöver Àndras för att uppfattas som positiva ur de anstÀlldas synvinkel. Uppfattningen frÄn gruppen och frÄn skaparen av systemen skiljde sig Ät gÀllande om systemet var rÀttvist annars var de relativt samgÄende.

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

SamhÀllets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagÀndringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfÀlligheter. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för gÀllande rÀtt och de nya lagÀndringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. FrÀmst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras Àr expropriation, anlÀggningslagen och ledningsrÀtt. DÄ uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket ÄskÄdliggörs reglerna med ett kort exempel utifrÄn Banverkets projekt med godstÄgsviadukten Olskroken-Gubbero.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur omsÀttning och rörelseresultat har samband med företagets kapitalstruktur. Resultaten jÀmförs med befintlig teori för att verifiera de teoretiska ansatserna. Regressionsanalys av tidsserier för 32 svenska börsnoterade företag med mer Àn 20 miljarder svenska kronor i omsÀttning 2010 har anvÀnts vid den hÀr undersökningen. Data frÄn Ären 2004 till 2010 till varje företag Àr tagen frÄn databasen ?AffÀrsdata? och undersöks genom regressionsanalys.

Enligt Ärsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin Ärsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen Àr att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka omrÄdet.Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna.

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjÀnster i Sverige. Fokus ligger pÄ de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. LitteraturgenomgÄngen presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjÀnster. Den gÄr igenom: reklamens mÄl, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som fÄr en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgÄ. Uppsatsen vill besvara frÄgorna: Hur mycket lÀgger de fyra storbankerna pÄ reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar Ät? Hur har respektive bolag utvecklats över Ären totalt sett? Vem tar andelar? Med hjÀlp av siffror pÄ reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frÄgor.