Ett sÀtt för företag att utnyttja existerande varumÀrken Àr att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjÀlp av dessa, en sÄ kallad varumÀrkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumÀrkesutvidgningar och hur dessa kan pÄverka konsumenternas syn pÄ huvudvarumÀrkets image. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur en horisontell varumÀrkesutvidgning pÄverkar imagen pÄ kapitalintensiva varor som innehar en stark varumÀrkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar dÄ det Àr en vara som pÄ ett mycket bra sÀtt föresprÄkar den gruppen dÄ en hög finansiell risk mÄste tas i samband med förvÀrv. De varumÀrken som undersöks Àr BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla Àr bilmÀrken med stark varumÀrkesimage.

Rollen som ledare Àr dynamisk och krÀvande, inte minst inom fotbollen. De vÀrderingar som trÀnaren respektive spelarna har formar ledarskapet. Majoriteten av ledare inom dam- och herrfotbollen i de högre serierna Àr mÀn och deras ledarskap kan ses utifrÄn olika perspektiv. Syftet med denna studie Àr att beskriva mÀns upplevelser av att trÀna damlag jÀmfört med herrlag i fotboll.Med intervjuer som var halvstukturerade intervjuades fem mÀn som har trÀnat kvinnor i damallsvenskan samt mÀn i lÀgst division 3. Induktiv tematisk analys anvÀndes som bearbetningsmetod.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hÄllbar utveckling av sina lokalsamhÀllen. Samtidigt Àr social ekonomi bÀst pÄ socialt ansvar med en hög tillvÀxt inom Europa. HÄllbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. DÀrför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien Àr alltsÄ att undersöka och jÀmföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mÄtt för att mÀta de sociala mÄlen anvÀnds och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt (och en induktiv ansats) har anvÀnts för att utföra studien.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Detta dokument Àr en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frÄgestÀllningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstÄnd för upplÀggning av muddermassor inom ett naturreservat i LuleÄ skÀrgÄrd. Inom examensarbetet har Àven utförts en geodetisk inmÀtning med NÀtverks-RTK av den upplÀggningsplats som har föreslagits av sökanden. MÀtdata har redovisats i form av planritningar och tvÀrsektioner.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

SmÄ och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel pÄ 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna Àr en viktig kÀlla till finansiering för SMEs. PÄ grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltÀckningskrav pÄ 8% till banker. KapitaltÀckningskravet skulle kunna tÀcka oförutsÀgbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn Àr en av de mest reglerade branscherna i vÀrlden. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svÄrigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försÀmra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva bankernas arbetssÀtt med kreditbedömning av SMEs i nulÀget, analysera och tolka hur Basel III kan pÄverka bankernas arbetssÀtt med kreditbedömning av SMEs, ge förstÄelse för hur Basel III kan pÄverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, pÄ grund av ökade kapitaltÀckningskrav.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

In this thesis I explore the debate on surveillance in Swedishnewspapers that preceded the FRA law. The development ininformation technology has made it possible to monitor society toa greater extent than before. It is therefore interesting andimportant to explore a debate preceding a controversial law onsurveillance. The primary purpose of this thesis is to add to abetter understanding of how such a law was discussed in Swedishnewspapers and the relationship between idea and ideology in thisdebate. To answer these questions I explore the newspaper debateby using Isaiah Berlins notions of liberty, positive and negativeliberty.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

The initial provisions concerning CFC-legislation were introduced 1990 and has since been subject to several revisions and adaptations. The fundamental purpose of the CFC-legislation is to prohibit and prevent tax evasion undertaken by such companies that own other foreign companies where generated income is subject to low rates of taxation. The CFC-legislation aims to provide the Swedish government with an op-portunity to tax this income. This is important in order to prevent tax avoidance and preserve the integrity of the system of taxation within Sweden. In order for the CFC-legislation to be as effective as possible there must exist a clear way of defining which activity that is to be regulated within its scope.