SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen Àr stor vilket drabbar den enskilde spelaren bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan lÄg poÀng (14 poÀng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: TvÄ fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. BÄda lagen fick utföra en FMS.

En vanlig kritik mot kvÀllstidningarnas sportbevakning Àr att den Àr storstadscentrerad och att lag och idrottare frÄn de stora stÀderna fÄr mer utrymme i medierna Àn lag och idrottare frÄn mindre stÀder. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en mindre kvalitativ innehÄllsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvÀllstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP frÄn sÀsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvÀllstidningarnas rapportering.

MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gÀllande företagets informationsflöde. Vi Àmnar Àven skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer nÄgot av bolagen och utifrÄn detta lÀmna förslag pÄ hur företag kan förbÀttra sitt informationsutlÀmnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ en deduktiv ansats med induktiva inslag. VÄr litteraturgenomgÄng behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör Àven för den reglering som sÀtter ramarna för företagens informationsutlÀmnande.

VÄrt syfte med uppsatsen var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist i anstÀllningsskyddslagen, och jÀmföra dess dispositiva regler med specifika kollektivavtal. För att uppnÄ syftet valde vi som grund att utgÄ frÄn befintlig litteratur inom omrÄdet, vi gjorde dels jÀmförelser mellan utvalda kollektivavtal, och dels utförde vi telefonintervjuer med respektive fackförbund och motsvarande arbetsgivareorganisation, som tillsammans upprÀttat de aktuella kollektivavtalen. I vÄr teoridel redogjorde vi bland annat för arbetsbristbegreppets rÀttsliga betydelse och uppsÀgningsförfarandets olika delar. UtifrÄn vÄr jÀmförelse mellan de olika kollektivavtalen, kunde vi se att kollektivavtal inom mÄnga omrÄden skiljde sig frÄn lagen, men skillnaderna var i sig dock inte sÀrskilt omfattande. Intervjuernas mest överraskande resultat var de skiljaktigheter som förekommer angÄende definitionen pÄ det elementÀra begreppet tillrÀckliga kvalifikationer.

I hela samhÀllet har intresset för miljöinformation ökat. I Ärsredovisningens förvaltningsberÀttelse ska bolag som bedriver tillstÄnds- och eller anmÀlningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag Àven redovisa upplysningar av icke finansiell karaktÀr som kan pÄverka företagets resultat, stÀllning, verksamhet eller framtida utveckling och dÀri ingÄr miljöfrÄgor.BokföringsnÀmnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberÀttelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur vÀl bolag pÄ Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberÀttelse samt hur vÀl de följer bokföringsnÀmndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberÀttelser.Studien har visat att det Àr stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberÀttelsen och att mÄnga bolag redovisar ingenting alls om miljön.

En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Årsredovisning Ă€r en lagstadgad finansiell rapport skapad för att ge intressenter inblick i företagens verksamhet. Det finns lagar över vad en Ă„rsredovisning bör innehĂ„lla för att sĂ€kerstĂ€lla dess kvalitet inför dess intressenter. Trots detta uppmanas aktieĂ€gare att vara kritiska i sin lĂ€sning av Ă„rsredovisningen. Vi stĂ€llde oss frĂ„gan varför. Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur Ă„rsredovisningar anvĂ€nds för att pĂ„verka aktieĂ€gare och hur kritiska aktieĂ€gare Ă€r vid lĂ€sning av Ă„rsredovisningar.Genom intervjuer och enkĂ€ter med representanter frĂ„n börsnoterade företag, bolagsbevakare och aktieĂ€gare undersöktes det hur Ă„rsredovisningar anvĂ€nds av företag och hur den pĂ„verkar vid investeringsbeslut.

PÄ senare Är har debatten kring fildelning accelererat. I maj mÄnad 2004 faststÀlldes ett EU-direktiv som avsÄg att skÀrpa lagstiftningen kring upphovsrÀttsskyddat material. RÀttsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begÀra ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrÀttsskyddat material gratis frÄn Internet, för att sedan föra Àrendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart Ànda fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. LagförÀndringarna kom att gÄ under beteckningen ?Ipred-lagen?.FrÄgan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrÀttsinnehavarnas rÀttigheter och skydd behövde skÀrpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförÀndringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att pÄverka publiken; dels vad medborgarna har pÄ sin agenda över de viktigaste frÄgorna, dels hur de uppfattar den aktuella frÄgan.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.