NÀr ett företag vÀnder sig till en kreditgivare för att fÄ lÄnefinansiering av en managementberoende tillgÄng, Àr det viktigt att driften (management) av tillgÄngen fungerar bra. Det Àr vÀrdefullt för att kreditgivaren ska ha tillit till att tillgÄngen kan generera den avkastning som krÀvs för att kunna betala tillbaka lÄnet. En definition av begreppet managementberoende tillgÄng kan hjÀlpa till att bÀttre förstÄ en typ av lÄnefinansieringsprocess som tidigare forskning inte studerat. Begreppet management beroende tillgÄng Àr dock svÄrt att finna i litteraturen. Det finns dÀremot studier som tar upp hur betydelsefullt sambandet Àr mellan en tillgÄng och ett vÀl fungerande management.

Personlig assistans Àr ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen pÄ institution eller i förÀldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa mÀnniskor ett sjÀligt liv och en möjlighet att kunna leva ett sÄ vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som anvÀnds i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Arbetet behandlar islÀndsk bibliotekshistoria, som tog sin början dÄ den första lÀseföreningen bildades 1790. MÄlet var att köpa böcker kollektivt för cirkulation. Under 1800-talet vÀxte lÀseföreningar upp för "vanligt folk" över hela Island. Amtsbiblioteket i Akureyri, 1827, grundades pÄ danskt initiativ. Pliktleveranslag kom 1886, som omfattade Amtsbiblioteken och Nationalbiblioteket i Reykjavik.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvĂ€rlden dĂ„ ett av USA:s mest framgĂ„ngsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen pĂ„ företaget som handlade i eget intresse utan hĂ€nsyn till aktieĂ€garna. Tillika förvĂ„nade blev vi svenskar nĂ€r skandalen i Skandia uppdagades. Även hĂ€r agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieĂ€garna. Till följd av en rad uppmĂ€rksammade företagsskandaler, sĂ„som i Enron och Skandia, har det dĂ€rför införts regleringar angĂ„ende den interna revisionen och den interna kontrollen.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rÀttigheter, finns ÀndÄ bemötandeproblem i vÄrden som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vÄrden bör anpassas till patientens behov, dÀr empati Àr en grundlÀggande aspekt inom vÄrden. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vÄrdpersonalen och de Àldreboende. Fyra timmars fÀltobservationer gjordes med tio vÄrdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vÄrdanstÀllda pÄ ett Àldreboende. RÄdata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rÀttssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har vÀxt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar pÄ för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta Äterspeglas i LVM:s omhÀndertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rÀttskÀllorna framtrÀder inte bara gÀllande rÀtt utan ocksÄ de förestÀllningar och argument som rekvisitens utformning vilar pÄ och som Àr av stor vikt för den enskildes rÀttssÀkerhet..

This thesis looks at the difference between the legal protection in law and the legal protection in reality when a small company working with international trade comes in contact with seller's breach of contract. The thesis uses a case taken from a company with over 30 years experience trading with China and looks at the legal protection available along with the different possibilities of dispute resolution available to a company and then looks at the reasons why this legal protection never becomes a reality and the thesis also analyses some possible reasons for this gap between law in the books and law in reality..

Syftet med studien Àr att undersöka potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkÀtundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit stÀllning till frÄgor som utgÄr frÄn konceptet cirkulÀr ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket lÄg efterfrÄgan för en cirkulÀr affÀrsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriÀr som framförallt anses begrÀnsa införandet av en cirkulÀr ekonomi Àr det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolepersonal upplever de svÄrigheter som anmÀlningsskyldigheten för med sig, och att samtidigt försöka kartlÀgga vilka dessa svÄrigheter Àr. AnmÀlningsskyldigheten regleras av lagen (SoL 14:1) om AnmÀlan om missförhÄllanden, vi har valt att fokusera vid de missförhÄllanden som grundar sig pÄ brister i omsorgen. Eftersom frÄgan kring vad som Àr brister i omsorgen Àr en definitionsmÀssig frÄga tycker vi att det Àr intressant att undersöka vilka bedömningar som ligger till grund för anmÀlan om missförhÄllanden, vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllning:? Vad pÄverkar förskolepersonalens bedömningar i anmÀlningar om missförhÄllanden? Inom denna frÄgestÀllning ryms tvÄ aspekter som vi Àr sÀrskilt intresserade av:1. Hur konstruerar förskolepersonalen en definition av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn?2. PÄverkar relationen till förÀldrarna förskolepersonalens förmÄga att se och anmÀla missförhÄllande?För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna sÄ har vi intervjuat tio förskolepersonaler pÄ tvÄ olika förskolor inom samma kommun. Vi Àr tacksamma för den öppenhet som intervjupersonerna visat oss och bedömer att sannings- och verklighetsgraden i deras svar Àr vÀldigt stor.

PURPOSE: To analyze how companies in the Swedish beer industry strategically workingwith CSR externally in order to increase their legitimacy.METHOD: Qualitative interviews and text analysis to enable data to stakeholder analysis.MATERIAL: Respondent interviews with key individuals, textual analysis of CSR-relateddocuments of the largest beer producers in Sweden.MAIN RESULTS: The study shows that it is possible to distinguish three main categories ofstakeholders to the beer producers. These have various high stakeholder values, wherecustomers are those with the highest value, then consumers and third critics. That these havevarious high values allows different strategic approach to the key issue of how preventivemeasures, that can be said to work against their own products, affects the beer producerslegitimacy among stakeholders..

Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare Àr syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhÄller sig till varandra. Detta Àr viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsÀttningsskapandet i samhÀllet, och finansieringsvalet och anvÀndandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhÄlla en djupare förstÄelse har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt valts dÀr sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten Àr följande, (1) SME företag anvÀnder mestadels Äterinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar frÄn utomstÄende finansiella institutioner. Vidare, (2) anvÀndes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskÀlla.

The purpose of this paper is to examine how gender is created in the Administrative CourtÂŽs application of care of Young Persons (Special Provisions) Act. The theoretical starting point is the gender perspective. My empirical work consists of 27 court cases from 2010 and 2011. These are investigated for common themes by a qualitative content analysis. The result and analysis consist of four court cases representing one theme each.

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.