I situationer nÀr egendom har överlÄtits utan den ursprunglige Àgarens tillÄtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvÀrv av lösöre bli tillÀmplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige Àgaren och förvÀrvaren, som ska tillmÀtas ÀganderÀtten till egendom som har överlÄtits av nÄgon som inte hade rÀtt att överlÄta egendomen. Exempel pÄ situationer dÄ lagen kan tillÀmpas Àr att en person som har lÄnat egendom överlÄter denna till tredje man eller att nÄgon överlÄter egendom som Àr belagd med ÀganderÀtts- eller ÄtertagandeförbehÄll. I lagen uppstÀlls krav pÄ förvÀrvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvÀrv och dÀrmed tillmÀtas ÀganderÀtten till egendomen. Anses förvÀrvaren ha varit i ond tro vid förvÀrvet ska egendomen Äterföras till den ursprunglige Àgaren.GodtrosförvÀrvslagen började gÀlla Är 1987 och det har dÀrefter gjorts Àndringar vid tvÄ tillfÀllen.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter pÄ den ekonomiska vÀlfÀrden runt om i vÀrlden. Den har dock Àven bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. NÀr vinsterna frÄn den brottsliga verksamheten blir stora Àr det nödvÀndigt att fÄ in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som dÄ anvÀnds Àr penningtvÀtt. För att motverka penningtvÀtt har flera direktiv tillkommit.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att lÀraren stÀlls inför komplexa situationer nÀr det gÀller arbetet mot antidemokratiska Äsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen Àr sÄledes att försöka synliggöra hur lÀrarens arbete ser ut nÀr det gÀller detta samt eventuella problem denna kan stöta pÄ under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lÀrare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgÄ. Tre SO lÀrare intervjuasocksÄ för att fÄ en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktÀr, dÀr de olika forskningsfrÄgorna knyts samman.

Fetman i Sverige har under de senaste tvÄ decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta Àr hÀlsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förvÀntas öka ytterligare om ingenting görs Ät problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsÄren samt individer som utvecklar svÄr fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under Äldern 20-64 Är dÀr kostnader och effekter observeras med hjÀlp av en beslutstrÀdsmodell.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media?s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don?t have a significant result from the examined variables except for household wealth.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillstÄndet i rÀttskÀllorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen anvÀnds för patienter som vÄrdas enligt öppen rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden har varit rÀttsdogmatisk genom faststÀllande av gÀllande rÀtt samt rÀttssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin bestÄr av en webbenkÀt med tvÄ vinjettfall som distribuerats till lÀkare pÄ 20 rÀttspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

I situationer nÀr egendom har överlÄtits utan den ursprunglige Àgarens tillÄtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvÀrv av lösöre bli tillÀmplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige Àgaren och förvÀrvaren, som ska tillmÀtas ÀganderÀtten till egendom som har överlÄtits av nÄgon som inte hade rÀtt att överlÄta egendomen. Exempel pÄ situationer dÄ lagen kan tillÀmpas Àr att en person som har lÄnat egendom överlÄter denna till tredje man eller att nÄgon överlÄter egendom som Àr belagd med ÀganderÀtts- eller ÄtertagandeförbehÄll. I lagen uppstÀlls krav pÄ förvÀrvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvÀrv och dÀrmed tillmÀtas ÀganderÀtten till egendomen. Anses förvÀrvaren ha varit i ond tro vid förvÀrvet ska egendomen Äterföras till den ursprunglige Àgaren.GodtrosförvÀrvslagen började gÀlla Är 1987 och det har dÀrefter gjorts Àndringar vid tvÄ tillfÀllen.