AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.

SyfteSyftet är att undersöka gällande rätt, befintlig lagstiftning och utifrån dessa se hur domstolen värderar gärningspersonens uppsåt. Jag vill även se hur uppsåtet i sin tur påverkar straffpåföljden. En komplikation jag även stötte på var vilken bestraffningsrätt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur är det förankrat i lagen, rättssäkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gällande rätt utifrån rättsdogmatiken, med utgångspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmänna rättsläran.Slutsats Jag kom fram till att det råder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillämpas är att anse som gällande rätt.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd.

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

BakgrundVarje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn.Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur.Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med kulturkompetens.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebära att Gävle Kommun, som har ett väl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begränsas i sitt arbete i form av detaljstyrning. Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synpunkt. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att få tid över för personliga angelägenheter men även om kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa sätt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förväntningar om att underlätta för de som vårdar och sörjer för någon närstående.

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill påså sätt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras påföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdärigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftigakonjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med bruteträkenskapsår exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningarför åren 2007-2009.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Barnavårdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trädde den nu gällande tvångsvårdslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), i kraft. Gunnar Bramstång har funnit två riktlinjer som präglat barnavårdslagstiftningen under 1900-talet, dels rättsstatstanken, dels tanken om individens rätt att få skydd och vård av staten. Dessa två grundtankar ligger även till grund för denna uppsats där syftet är att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rättssäkerhets- och rättighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrån en rättsdogmatiskt metod.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.