Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för produktplacering i svensk film och dess pÄverkan pÄ svenska konsumenter. Syftet Àr ocksÄ att gÄ pÄ djupet med fÄ enheter för att fÄ en tydligare bild av fenomenet produktplacering..

Syftet med denna studie Àr att finna vilka motiv skivbolag i Sverige har för att lÄta konsumenter komma nÀra musiken. Mot bakgrund av att uttrycket ?att lÄta konsumenter komma nÀra musiken? genom vÄra antaganden syftar till att belysa hur skivbolag arbetar för att bemöta och anpassa sig till konsumenters ökade inflytande över musikkonsumtion, konkretiseras syftet med tre frÄgestÀllningar. Med vÄrt resultat till hjÀlp Àmnar vi att föra en diskussion dÀr vÄra utvalda teoretiska antaganden kan ge en förklaring till vilka motiv skivbolag har för att lÄta konsumenter komma nÀra musiken. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat respondenter hos de fyra marknadsledande skivbolagen i Sverige: Universal Music, Sony Music, EMI samt Warner Music.I resultatet fann vi att skivbolag har en rad olika bakomliggande motiv till uttrycket.

Syftet med denna undersökning Àr att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte frÄn 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien Àr gjord historiskt, dÀr olika tidsmÀssiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nÄ insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjÀlpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten Àr frÀmst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar pÄ de frÄgor som utformats för att testa hypoteserna och genomgÄende stÄr erkÀnda kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt faststÀllda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen krÀver för ett erkÀnnande av det transsexuella subjektet.

Titel: Skatteflyktslagen- tillĂ€mplig utifrĂ„n gĂ€llande rĂ€tt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrĂ€tt/skatterĂ€tt, 15 poĂ€ng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer Ă€ven att redogöra för nĂ€rliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer Ă€ven att skildra tvĂ„ metoder av Ă„tgĂ€rder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan lÀnge varit ett kÀnt problem för skatteverket vilket ocksÄ leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med fÄ undantag sÄ som torghandel. Borde Àven torghandeln omfattas av lagen? Borde klÀdbranschen kanske undantagas frÄn lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stÀvja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt Àven lagens nödvÀndighet i klÀdbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen dÀr empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen Àr att man pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna hindra pÄverkade personer att framföra motorfordon bÄde före körning och efter ett rattfylleribrott dÀr man misstÀnker att personen kommer att fortsÀtta sin fÀrd med fordonet. VÄrt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillÀmpas, hur poliser pÄ myndigheterna i sitt arbete anvÀnder sig av lagen och hur de upplever att lagen Àr att arbeta efter. Vi ville Àven undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fĂ„tt ett rejĂ€lt uppsving under senare Ă„r och mĂ„nga strĂ€cker sig sĂ„ lĂ„ngt att de talar om en ny grön vĂ„g. Det konsumeras allt mer ekologiska, FairtrademĂ€rkta, KRAV-mĂ€rkta och nĂ€rproducerade livsmedel. Men vad Ă€r skĂ€let till att vissa konsumenter vĂ€ljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra Ă€r till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. VĂ„r huvudfrĂ„ga lyder ?Konsumenter som vĂ€ljer etiska varor Ă€r mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förĂ€ndra sin konsumtion Ă€n icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hĂ€lsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.VĂ„r studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillĂ€mpat pĂ„ just konsumtion av etiska livsmedel.

Bakgrund Lagen om anmÀlningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fÄtt en svÄrare roll. De förvÀntas agera i samhÀllets intresse samtidigt som de löper risken av att sjÀlva drabbas av negativa effekter nÀr de anmÀler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mÀta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansÄg vi det intressant att jÀmföra revisorskÄrens instÀllning till lagen med revisorer som anmÀlt brott.

Syfte med uppsatsen Àr att ur ett konsumentperspektiv:Analysera vilka faktorer som Àr av betydelse vid köp av kött.Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav pÄ produkten.Tydliggöra varumÀrkets roll i köpprocessen av kött.Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktÀr. Det empiriska materialet bygger pÄ en enkÀt bestÄende av sex frÄgor, 15 pÄstÄenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som Àr av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med tvÄ djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom Àmnet.Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig pÄ matmötesplatser vÀrderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung nÀr de köper kött. Det har Àven framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent vÀrderar smak och kvalitet högre Àn de konsumenter som köper kött mer sÀllan.

Under de senaste tre Ären i Sverige, har debatten varit intensiv angÄende livsmedelstillsatser i vÄr mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram Àr nÄgra av medieaktörerna som ifrÄgasatt varför livsmedelsproducenter anvÀnder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhÄllningssÀtt till tillsatser. Syftet har varit att fÄ en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rÄdande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.