SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten fÄr i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har Àven varit att se hur vÀl företag förmedlar sina kÀrnvÀrden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som Àr viktigt nÀr det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter nÀr de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant Àr att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik dÀr de sÀljer sina produkter, men de har Àven ÄterförsÀljare som sÀljer samma produkter och blir pÄ sÄ sÀtt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumÀrke och kÀrnvÀrden som de mÄste leva upp till kan de inte sÀnka priserna pÄ sina produkter pÄ samma sÀtt som deras ÄterförsÀljare kan. Skulle dÄ lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna fÄr i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumÀrkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig pÄ en modell som beskriver hur en bra anvÀndarupplevelse kan skapas.

Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likstÀlls i den hÀr rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju anvÀnts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd Àr att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intÀkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svÄrt att genomföra.

Detta arbete syftar till att finna mönster för vad vuxna konsumenter anser vara viktiga attribut hos förebilder för att dessa ska pÄverka vÄra konsumtionsval. Detta för att underlÀtta och förbÀttra arbetet med att finna goda förebilder som kan representera det man som marknadsförare eller PR-ansvarig önskar kommunicera, förmedla eller sÀlja. Detta Àven för att lösningarna pÄ arbetet med förebilder ska bli mer effektivt, bÄde kostnads- och tidsmÀssigt. Detta Àr en kvalitativ studie vars resultat bygger pÄ intervjuer med 10 st konsumenter i olika Äldrar, samtliga dock över 18 Är.Teorier som anvÀnts i analysen Àr bland andra sjÀlvkoncept, self/image congruence models, det utökade jaget, referensgrupper och celebrity endorsement.Resultatet av detta arbete tyder pÄ att tydliga mönster för vad som anses vara viktiga attribut Àr sjÀlvsÀkerhet, öppenhet och trovÀrdiga informationskÀllor. Genom att som PR-ansvarig skapa en konsekvent bild av den mÀnniska som man vill generera publicitet kring ökas trovÀrdigheten och dÀrmed Àven pÄverkan pÄ konsumtionsval.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhÀlle dÀr barn och unga ses som konsumenter som mÄnga gÄnger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi Àr nÄgot som dagens elever behöver kunna, samt att det Àr bÄde i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhÄllas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i Àmnet hem- och konsumentkunskap.Syfte Syftet med denna studie var att utforska lÀrares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap.Metod Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslÀrare frÄn tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in pÄ mobiltelefon och transkriberades sedan med hjÀlp av dator och dÀrefter analyserades med innehÄllsanalys.Resultat LÀrarna i studien ansÄg att rÀttigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmÄgan att hushÄlla med pengar Àr nÄgot eleverna behöver lÀra sig. LÀrarna uppger att de sjÀlva undervisar bÄde om pengar samt om rÀttigheter och skyldigheter.

SammanfattningBakgrundMedlemskort Àr ett vÀl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillÀmpas pÄ marknader runt om hela vÀrlden. Detta marknadsföringsverktyg Àr en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bÀttre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstÄtt dÀr medlemskortets betydelse och anvÀndningsomrÄden har börjat debatterats. Vissa anser att medlemskort inte alls Àr sÄ pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhÀmta information om företagens kunder. TillÀmpningen av medlemskort har fÄtt en sÄdan utbredning att de idag anvÀnds mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi dÀrför undersöka medlemskortets utstrÀckning hos gymnasieelever och se hur denna mÄlgrupp förhÄller sig till detta marknadsföringsverktyg.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Under 2000-talet verkar flera företag i en konkurrensutsatt miljö och vikten av begreppen kundnöjdhet och servicekvalitet har Äterigen aktualiserats. En av de branscher dÀr kon-kurrensen tilltar Àr restaurangbranschen och olika konsumenter efterfrÄgar olika erbju-danden. Ett vanligt förekommande sÀtt att öka konkurrensförmÄgan Àr genom en nisch-ning och ett globaliserande av konceptet, detta Àr sÀrskilt vanligt inom snabbmatsbran-schen. Det finns flera olika anledningar att besöka en restaurang och olika konsumenter har olika uppfattning om vad en god service innebÀr. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ vilka branschspecifika aspekter som ger upphov till kundnöjdhet.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen Àr inte baserad pÄ svensk marknad och övrig litteratur i Àmnet riktar sig till detaljister med rÄd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters Äsikter och jÀmför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa.Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation Àr hur detaljister nÄr ut till konsumenterna. Butiker bör anvÀnda skyltfönster som en del av deras exponering dÄ det Àr en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker pÄverka konsumenters köpprocess.

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

I samhÀllet i dag finns en mÀngd olika hinder för mÀnniskor med fysisk funktionsnedsÀttning. Mot bakgrund av detta tog regeringen Är 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbÀttra tillgÀngligheten för personer med funktionsnedsÀttning i samhÀllet. Som ett led i detta arbete har en bestÀmmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjÀlpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmÀnheten har tilltrÀde, och pÄ allmÀnna platser. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tillgÀngliga butiker Àr för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter.