Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studier visar att dödsfall och inlÀggningar pÄ intensivvÄrden kan förebyggas om försÀmrade patienter fÄr adekvat vÄrd i rÀtt tid. Det förekommer dock att vÄrdavdelningars vÄrdinsatser för försÀmrade patienter Àr suboptimala. Den suboptimala vÄrden kan leda till ökad dödlighet, lÀngre vÄrdtid och ökade kostnader. I mÄnga lÀnder har systemet med mobila intensivvÄrdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvÄrdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter pÄ vÄrdavdelning.

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.

Syfte: Denna uppsats kommer att behandla det stÀndigt vÀxande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att förklara vad fakturaskojeri Àr, hur man kommer Ät dessa verksamheter med hjÀlp av de lagar som finns, vilka rÀttsfall man kan stödja sig pÄ samt om det kan behövas en lagÀndring.Metod: Vi kommer utifrÄn rÀttsfall pÄ det aktuella Àmnet besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att studera rÀttsfallen och se pÄ de domslut som framkommit, vill vi utvÀrdera om lagen Àr tillrÀcklig. I övrigt anvÀnder vi oss av artiklar frÄn nÀringslivet, rapporter frÄn myndigheter, telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betÀnkande samt doktrin.Slutsats: I takt med antalet ökande anmÀlningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmÀrksammats allt mer. Bluffakturabolag Àr ett bolag som stÀller ut fakturor som inte Àr bestÀllda.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolÄngivning. Undersökningen Àr om ALMI:s mikrolÄngivning som Àr statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition Àr jÀmförbar med svensk mikrolÄngivning. Syftet Àr att undersöka och förstÄ eventuella skillnader och likheter i de nÀmnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolÄngivning.Empirin baserades pÄ material frÄn Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna pÄ respektive företag. Sedan sammanstÀlldes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns mÄnga likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebÀr risktagande och för att minimera riskerna följer bÄda kreditgivarna vissa principer som Àr grundlÀggande för kreditprövning.

Syftet med detta examensarbete Àr att rikta uppmÀrksamhet pÄ ett problem som kanske inte Àr ett stort samhÀllsproblem, men som likvÀl Àr ett problem för dem som drabbas, nÀmligen de mÀn som utsÀtts för vÄld av en kvinna som de lever i en nÀra relation med. Tanken med detta Àr naturligtvis att synliggöra dessa mÀn, men ocksÄ att eventuellt synen pÄ orsaker och framförallt lösningar Àven för andra grupper som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer kan vidgas och pÄ sikt bli mer flexibel. Till en början tar jag upp kvinnors brottslighet i allmÀnhet och i samband med detta olika teorier om denna. DÀrefter handlar det lite mer ingÄende om just vÄldsbrottslighet i de fall dÄ förövaren Àr en kvinna. Sedan behandlas vÄld i nÀra relationer och i slutet av detta avsnitt lyfter jag fram den kunskap som finns rörande de mÀn som rÄkar ut för detta vÄld.

En inventering Àr ett enkelt sÀtt att snabbt se vad som borde göras pÄ enskilda platser ute i trafiken för att uppnÄ de krav som stÀllts nÀr det gÀller sÀkerhet, tillgÀnglighet och framkomlighet. Tydliga drag i tankesÀttet hos planerarna kan vÀldigt snabbt skönjas ute i trafiken vid övergÄngsstÀllena. Att mÄnga av övergÄngsstÀllena i PiteÄ gjordes innan lagen betrÀffande gÄendes företrÀde vid obevakade övergÄngsstÀllen (1 Maj, 2000) antogs syns ocksÄ. Nya övergÄngstÀllen har utformats efter den nya lagstiftningen och anpassats mer efter ett nytt tÀnkande vilket kommer visas i rapporten som olika exempel. Dessa exempel visar hur det skulle kunna se ut om man utrustade övergÄngsstÀllena med trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder utan att inkrÀkta alltför mycket pÄ fordonstrafikens framkomlighet.

I början av 2011 Àndrade Sverige lagen (1984:3) om kÀrnteknisk verksamhet. Detta innebÀr att det nu Àr möjligt att ersÀtta befintliga kÀrnkraftsreaktorer med nya i nÄgon av vÄra tre kÀrnkraftsanlÀggningar. StrÄlsÀkerhetsmyndigheten har dÀrför bestÀmt att deras författningssamlingar mÄste uppdateras dÄ de författningssamlingar som anvÀnds idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler mÄste de företag som Àr involverade i kÀrnkraftsindustrin förbereda sig sÄ att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda pÄ vad som Àr nytt pÄ omrÄdet inom kontrollordning och provningsomrÄden har Finland och USA studerats.

Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvÀrdera om den variation som finns i anmÀlningsbenÀgenheten bland revisorer beror pÄ individuella egenskaper och attityder. Vi ville Àven studera om anmÀlningsbenÀgenheten varierar beroende pÄ vilka brott som avses.För att uppnÄ detta har vi utifrÄn en egen teorimodell stÀllt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger pÄ befintliga teorier men Àven pÄ egna antaganden och idéer samt har sin utgÄngspunkt i att anmÀlningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer Àr förhÄllandevis lÄg i förhÄllande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.DÄ de data undersökningen genererat inte hÄller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istÀllet fokuserat pÄ en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vÄr undersökning verkar variablerna straffrÀttslig kompetens, branscherfarenhet, skadestÄndsrisk och sanktionssystem pÄverka revisorn i hans avvÀgande om anmÀlan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angÄende lagens otydlighet och verksamma ÄtgÀrder för lagens efterlevnad. Enligt vÄr mening har de disciplinÀra ÄtgÀrderna, upphÀvande av godkÀnnande eller auktorisation, erinran samt varning, som RevisorsnÀmnden kan utdöma störst effekt pÄ revisorn.

De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Den första maj 2009 infördes ÀgarlÀgenheter i Sverige. UpplÄtelseformen innebÀr att innehavaren Àger sitt boende och ÀganderÀtten möjliggör för Àgaren att pantsÀtta, överlÄta, hyra ut samt ansöka om lagfart pÄ fastigheten. Boendeformen krÀver en samfÀllighetsförening, dÀr delÀgarna Àr medlemmar, med uppgift att förvalta de gemensamma utrymmena i fastigheten.Den svenska lagen uppstÀller ett antal krav som skall vara uppfyllda för att ÀgarlÀgenheter skall fÄ bildas. För det första krÀvs att ÀgarlÀgenheter bildas i samband med nyproduktion. För att Àldre byggnader skall kunna göras om till ÀgarlÀgenheter krÀvs att det aktuella utrymmet inte har anvÀnts som bostadslÀgenhet under de senaste Ätta Ären.

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

Introduktion. Sjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig och har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till vÄrd- och omsorgspersonal. Delegeringar av arbetsuppgifter fÄr inte görasslentrianmÀssigt eller pÄ grund av personalbrist eller av ekonomiska orsaker. Delegering fÄr endast ske nÀr det Àr förenligt med god och sÀker vÄrd, och den som delegerar har ansvaret för att mottagaren har förutsÀttningar att fullgöra uppgiften. Syftet med studien Àr att beskrivasjuksköterskans upplevelse av ansvar vid delegering, för- och nackdelar med delegering samt möjligheter och hinder för en sÀker delegering.

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetssprÄk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen frÄn 2014, om att de nationella minoriteterna Àr sÀrskilt prioriterade pÄ biblioteken, har pÄverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsomrÄden. För att ta reda pÄ detta har jag tittat pÄ och analyserat biblioteksplaner frÄn samiska förvaltningsomrÄden Jag har Àven genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar pÄ folkbibliotek i samiska förvaltningsomrÄden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i mÄnga fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen dÀr nationella minoriteter framhÄlls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehÄll inte pÄverkat folkbiblioteken i förvaltningsomrÄdena i nÄgon större utstrÀckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsomrÄden för samiska verkar ha haft större inverkan pÄ bibliotekens arbete.