Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att Ă€ven nĂ€ringsidkare kan anvĂ€nda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrĂ€ttslig snedvridning i förhĂ„llande till de nĂ€ringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sĂ„dana konsekvenser kan det Ă€ndock vara motiverat. DĂ€rför mĂ„ste dessa aspekter vĂ€gas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter sĂ„som nĂ€ringsidkarens skyddsvĂ€rde och effekter pĂ„ samhĂ€llet samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att fĂ„.

Inledning: Som svar pÄ de redovisningsskandaler som förekommit desenaste Ären sÄ tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ÀvenpÄverkat lÀnder runt om i vÀrlden som Àr noterade pÄ den amerikanskabörsen, dÀrav Àr Àven ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen Àr att ÄterstÀlla investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen frÄn företagen stÀmmer överensmed verkligheten. För att sÀkerstÀlla tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sÀtts interna kontroller upp i företagen som gör det lÀttare attupptÀcka fel och bedrÀgerier i god tid. Intern kontroll innebÀr att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begÄr ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlÀmnas till rÀttspsykiatrisk vÄrd istÀllet för fÀngelse enligt lagen för rÀttspsykiatrisk vÄrd (SFS 1991:1129). Inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden Àr sjuksköterskans uppgift att vÄrda patienten under frihetsberövning för att skydda samhÀllet frÄn patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvÄrda patienter under lagen av rÀttspsykiatrisk vÄrd.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rÀttspsykiatrisk vÄrd intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Huvudresultatet Àr temat omvÄrdnaden Àr nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhÀllet. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmÀnniska, Att fÄ patienten delaktig i vÄrden, MÄl och delmÄl mot Äteranpassning, Samtal som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Balansera vÄrda och vakta, och VÄrda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens mÀnniskovÀrde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

VÄrt intresse för medling vÀcktes andra terminen vid polisutbildningen i UmeÄ. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i UmeÄ och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott Àr ett möte mellan brottsoffer och gÀrningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förstÄelse för vad som hÀnt och varför. Medling bygger pÄ rÀttviseformen reparativ rÀttvisa och anvÀnds som ett komplement till det straffrÀttsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

I den hÀr rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrÀttsintyg och dÀrmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rÀttsintygen Àr den dÄliga kvaliteten, samt att det Àr vÀldigtkostsamt för polismyndigheterna att begÀra ut rÀttsintyg. Anledningen till denundermÄliga kvaliteten Àr att de flesta lÀkare (ej rÀttslÀkare) har för dÄligutbildning och för lite mÀngdtrÀning nÀr det gÀller utfÀrdandet av rÀttsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rÀttslÀkare som dÄ enbart arbetar medrÀttsmedicin. För tillfÀllet finns det 20 rÀttslÀkare i landet.

Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Uppsatsens syfte Àr att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvÄngsvÄrdprocess, med hÀnsyn till barnets bÀsta och lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen Àr att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. FörutsÀttningen för denna uppfattning Àr sÄledes stöd och hjÀlp frÄn kollegor och chefer. En grundlig utredning och anvÀndandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar kÀnslan av sÀkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vÄrd enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansÄgs sig sjÀlva ha ett gott handlingsutrymme dÄ det gÀller sjÀlva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

I Sverige genomfördes Är 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stÀrka minoritetsÀgarnas stÀllning gentemot stora aktieÀgare i samband med blockförvÀrv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks nÀrmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjÀlp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom anvÀndning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen Ă€r en reaktion pĂ„ de redovisningsskandaler som Ă€gt rum i landet dĂ€r framstĂ„ende företag varit inblandade. PĂ„ grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden sĂ„vĂ€l som för revisionsbranschen. Ökade krav pĂ„ företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrĂ€gerier samt Ă„terstĂ€lla investerarnas förtroende. SOX berör sĂ„vĂ€l amerikanska som icke-amerikanska företag.

År 2000 infördes lagen om vĂ€jningsplikt i Sverige. I samband med att lagen infördes minskade antalet obevakade övergĂ„ngsstĂ€llen i Sverige med cirka 15-20 procent. De kommuner som tog bort obevakade övergĂ„ngsstĂ€llen anvĂ€nde frĂ€mst material frĂ„n VĂ€gverkets kampanj Zkona Zebrafolket för att informera invĂ„narna.År 2009 beslutade Eskilstuna kommun att ta bort majoriteten av de obevakade övergĂ„ngsstĂ€llena i centrala Eskilstuna. I detta examensarbete har retoriska analyser genomförts pĂ„ tre tidningsannonser frĂ„n kampanjen Zkona Zebrafolket. UtifrĂ„n teorier om hur grafisk form kan vĂ€cka mottagarens uppmĂ€rksamhet samt om hur information kan anpassas till en heterogen mĂ„lgrupp har ett annonsförslag tagits fram.