Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan. Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till.

Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt även bland de yngsta barnen på förskolan. Syftet med min uppsats är att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmåga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn är stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i åldrarna 2 till 4 år. Undersökningen är kvalitativ och består av en enkät som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat.

Pettersbergsskolan har sedan början av ?90 talet år tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och våld har kommit och gått i vågor. Så vad kan man göra åt problemet. Kan man genom en djupare förståelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och låg självkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsområde som den får sina elever från.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola I det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

En uppsats om barn i behov av särskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka..

Lek är en naturlig del av barns liv. Lek är en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva färdigheter och förser barnet med sociala färdigheter, kreativitet och självmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsättning utför färre aktiviteter än andra barn och ofta leker för sig själva. I många fall beror det på att de inte har tillgång till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsättning samt att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för att skapa förutsättningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera några pedagogers syn på hur de anser att den uppmärksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till någon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka på vilket sätt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar på vad barn har att säga samt hur de bäst anser att de ger barn goda förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter och känslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhälle och på landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kände sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förståelse.Studien visar även att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istället för att tala över huvudet på dem med hjälp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stärka varje barns självkänsla genom samtal och beröring och att arbeta med språklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att använda sig av för att ge barn de bästa förutsättningarna till att kunna bli väl kommunicerande individer..

Genom åren har datortomografiska undersökningar ökat i antal både för vuxna och barn. Undersökningarna står för stor del av stråldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn är känsligare för strålning än vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt är att ta reda på hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjälp för sänkning av stråldosen för barnundersökningar. Metod är systematisk litteraturöversikt och innebär i praktiken att insamling, granskning och sammanställning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till är att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjälp när stråldos ska besparas för barn som ska genomgå datortomografiska undersökningar.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom är en utav dem. Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av när de arbetar med barn som har fått diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fått ta del av deras arbetssätt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssätt som pedagoger använder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom är bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssätt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bästa av alla arbetssätt och gör undervisningen individanpassad..

I uppsatsen har vi sökt ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjänsten och åklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat på hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser på innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tänka på inför framtiden. Vi har även sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändring samt barriärer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framträtt: ? Diskussioner, återkoppling och dialog över yrkesgränserna efterlyses och är nödvändigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som är bäst på att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara på sin vakt samt att acceptera att det är som det är. Föräldrarna fann tillfredställelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förståelse och stöd. Den tidskrävande omvårdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering på grund av att föräldrarna ville skydda sina barn.